Jag ger upp. Vad jag än gör så tänker jag på det jag inte ska tänka på. Hur jag än gör för att få mina timmars sömn drömmer jag drömmar jag inte ska dömma, om och om igen. Jag orkar inte tänka, jag orkar inte sova.

Jag försöker släppa det. Jag försöker må bra och vara glad. Jag försöker vara den personen som jag alltid annars är. Men sorgen har övertagit och vunnit kampen. Den där dragkampen vi haft dag efter dag. Den där dragkampe kommer fortsätta. Dag efter dag. Sorgen vinner alltid.

Mina vänner talar om för mig vad de tycker är rätt. Jag håller med dem. Mina väner talar om för mig vad de tycker är fel. Jag håller med dem. Mina vänner frågar mig hur jag tänker kring allting. Där tar det stopp. Jag vet inte. Jag kan inte.

/Miss M.