Igår hade jag och mina vänner en mysig fredagskväll med bra tv - program. Vi tittade även på en serie som bestod av 13 avsnitt. Vi skulle se två avsnitt varje fredag, men igår blev två avsnitt sex. Jag blev uppskrämd och rädd av serien och bad min lillasyster att sova tillsammans med mig i dubbelsängen, och tveka gjorde hon inte.

När vi strax efter 00:00 kom hem var det ingen hemma. Och jag började leta efter min katt. Jag hörde honom, men jag kunde inte hitta honom. Jag satte mig ner på golvet i hallen och ropade. Rätt som det var kom han upp bakom mig i full fart. Jag skrek och min katt sprang och gömde sig igen.

När våra föräldrar kommit hem berättade vi om serien som skrämt upp oss. Pappa bara skrattade och tyckte vi var mesiga - och ja, det var vi också. När vi väl kom i säng och släckt lampan för att sova började min syster prata lite om serien. Jag bad henne att inte prata om den och sedan la vi oss till rätta med ansikterna mot varandra, och jag med ryggen mot dörren.

Min syster rycker till och skriker, 'Mikkis, tänd!!!!'. Jag vänder mig snabbt mot dörren där min pappa kommer nerhukad och gör ett lustigt ljud, och för en sekund tror jag att mitt hjärta stannade.

När serien Harpers Island kan skrämma mig såhär förstår jag varför jag mesta tiden satt under filten när vi tittade på Paranormal Activity.