Hormonerna är som en tändare
0 Kommentarer
De här hormonerna, de är ungefär som en tändare.
Jag har alltid varit den som vet hur jag vill ha det, och är inte tyst om jag inte blir nöjd med responsen jag får. Och i vanliga fall när människor inte håller med mig blir jag lite smått irriterad, och det är då människor packar undan lite. Och då får jag chansen att lugna ner mig.
Men sedan hormonerna kom och började spela de spratt som de gör i min kropp finns det ingen som hinner packa undan för att jag ska kunna lugna ner mig. Nej, istället tänder jag till med en gång och blir jätte arg, eller jätte besviken. Och börjar då någon skälla tillbaka på mig brister jag ut i gråt och känner mig värdelös.
En sådan liten sak som att skjuta in stolen efter sig vid köksbordet, kan bli en sådan stor sak som gör mig frustrerad. Och förr var jag som att tända en tändsticka - det tog lite tid, och man fick inte alltid eld. Men nu har jag blivit som en tändare - snabbt och enkelt.
Jag undrar hur det kommer bli sedan när hormonerna ska ta sig ur kroppen?
Jag har alltid varit den som vet hur jag vill ha det, och är inte tyst om jag inte blir nöjd med responsen jag får. Och i vanliga fall när människor inte håller med mig blir jag lite smått irriterad, och det är då människor packar undan lite. Och då får jag chansen att lugna ner mig.
Men sedan hormonerna kom och började spela de spratt som de gör i min kropp finns det ingen som hinner packa undan för att jag ska kunna lugna ner mig. Nej, istället tänder jag till med en gång och blir jätte arg, eller jätte besviken. Och börjar då någon skälla tillbaka på mig brister jag ut i gråt och känner mig värdelös.
En sådan liten sak som att skjuta in stolen efter sig vid köksbordet, kan bli en sådan stor sak som gör mig frustrerad. Och förr var jag som att tända en tändsticka - det tog lite tid, och man fick inte alltid eld. Men nu har jag blivit som en tändare - snabbt och enkelt.
Jag undrar hur det kommer bli sedan när hormonerna ska ta sig ur kroppen?
Trackback