Åh. Jag har haft världens finaste lilla hjälpreda i köket idag! <3 Så stolt!

Förra veckan hade vi långa, soliga, och varma dagar. Och Viktor får tyvärr stå ut med eftermiddagssolen som ligger och steker på hans rum. Trots öppet fönster (bara en liten öppning), nerdragen rullgardin (luften utifrån kommer då inte in ordentligt), och fläkt så har det varit jättevarmt i hans rum då det är dags för honom att somna, men under natten, och tidiga morgonen, blir det så mycket svalare att det istället nästan blir kallt för honom. Typiskt!

Den senaste tiden har Viktor fått så himla många nya saker i både rum, och graderob. Ett av de senaste köpen var vi och ihandlade igår - ett par sommarskor, ett par sandaler. 

Men precis som med allting annat så är det en djungel. Ska det vara stängd tå? Öppen tå? Vilken färg? Vilken sla är bäst? Sitter den för hårt? Sitter den för löst? Kan han gå, och springa, i den? Efter mycket om och men, och en hel del hjälp ifrån butiken så hade vi bara två kvar. En med öppen tå, och en med stängd tå.

Jag överlät då beslutet till Viktor. Jag frågade honom vilken utav skorna han ville ha samtidigt som jag pekade på dem, och bestämt pekade han på det vinnande paret och sa "där". Och oj, så nöjd han var hela gårdagen över sina nya skor, och idag blev han lite besviken när han fick ta på sig gympaskorna när vi skulle ut :) 

Märket är Kangeroos.

Varje år vid den här tidpunkten annordnar de blivande studenterna på Barn&Fritidsprogrammet här i staden en Lekvecka, och i år var det min systers tur att annordna den. Kan ni tänka er att min lillasyster tar studenten om mindre än en månad? Min lillasyster! Är det meningen att jag nu ska börja känna mig gammal? 

Så under en veckas tid är en av de största parkerna i Vimmerby fylld med barn som springer och leker. Det finns hoppborgar, kubbspel, hinderbana, ansiktsmålning, kuddstångskrig, zumobrottning, och en lekpark ett stenkast bort. Jag och Viktor har tillbringat tre dagar (därav de olika kläderna lillkillen har på sig) den här veckan just i den parken, och vad passade inte bättre att solen stod högt på himmlen och att hans moster var en av ledarna? Perfekt! 

Viktor har trivts som fisken i vattnet bland alla "stationer" som funnits. Och alla barnen - gud, så intressanta! Det fanns många tillfällen han struntade blankt i mig och bara sprang iväg för att leka med ett annat barn, eller vid en annan "station". Som tur var hade vi första dagen vi var där i stort sätt hela Barn&Fritidsprogrammet som barnvakt ;) Så nu håller vi en tumme, eller två, för att det blir likadant när det är dags för inskolning i höst (men det lägger vi på hyllan ett par månader till!).

Jag har varit hemma i stort sätt sedan augusti 2010. Med andra ord har jag varit hemma i 1 år och, i skrivande stund, 9 månader. Och i lördags börjar jag jobba, och i söndags gjorde jag ett pass till, och nu har jag fyra på raken.

I februari, stax efter Viktors 1 års dag, bestämde jag mig för att söka ett sommarjobb till Kommunen här i staden pga. att jag inte riktigt visste hur jag skulle göra till hösten. Jobba? Plugga? Båda? Tre dagar efter att jag skickat in min ansökan ringer en kvinna till mig och frågar hur min sommar ser ut, och jag berättar för henne att som läget ser ut nu (eller just då, den dagen i februari) så har jag ingenting för mig än att fortsätta vara mammaledig om inget jobb dyker upp. Hon frågar hur läget ser ut för ett ev. jobb veckorna 26 - 32, och jag svarar henne att jag inte kan jobba mer än 50% eftersom sonen inte ska skolas in på förskola fören efter sommaren, och att min sambo bara har semester vecka 28 - 31. Hon låter positiv och glad, och innan vi lägger på säger hon, "Men då räknar jag med dig i sommar!". Okey, har jag fått ett jobb nu? Eller, har jag eventuellt fått jobb nu?

För en månad sedan ringde det en man till mig som frågade mig samma fråga. Även han var positiv och glad, och ville gärna träffa mig för att prata jobb. Jag talade om för honom att jag trodde att jag hade jobb för sommaren, men att jag inte visste eftersom kvinnan inte hört av sig mer än den där dagen i februari. Vi bokar i alla fall ett möte. Ett möte som slutar med en anställning maj - augusti, samt helger i höst / vinter.

Och här sitter jag nu - med två jobb. Det ena på ett älderboende här i staden, 50% och varannan helg jobb. Det andra är ett städjobb på ett av stadens populäraste ställen - ALV (Astrid Lindgrens Värld), ca. 50% och varannan helg jobb under sommaren, men dessför innan jobb varje helg, och alla röda dagar, samt augusti ut och fortsättning på helger under höst / vinter. 

Nu har jag jobbat mina tre första pass på ALV och jag tyckte det var jättekul! Att jag inte kunde sova natten innan, och att klockan ringde 4:50 var kanske inte det absolut roligaste - men jobbet var kul! :) Imorgon och fram till söndag har jag tre pass som jag ser fram emot. Helgen efter det ytterligare ett pass och så vidare till midsommar, för då börjar även mitt andra jobb. Varje dag. Ena dagen på ena stället. Andra dagen på andra stället. Tredje dagen på båda, och så vidare. Ett pussel.

Idag har jag och min fina lilla familj varit på upptäckardag. I veckan fick vi en katalog i brevlådan där det stod ca. 25 - 30 platser som gick att besöka i Vimmerby Kommun, och eftersom vädret idag var väldigt fint, varmt, och härligt (igår blåste det halvt storm och regnade) bestämde vi oss för att besöka ett par av platserna som hade djur.

Först blev det en resa åt ena hållet, sedan in till staden igen för att sedan åka åt andra hållet, köra lite fel, torka upp lite kräks från en åksjuk kille, och sedan hitta till det andra stället. Och nog var det mysigt, och intressant. Viktor var så intresserad av alla djuren, men även av sandlådor vi stötte på, stenar som låg längs vägen, barn som sprang omkring, farbröder och damer som vinkade, hälsade, och pratade med honom. När vi kom hem var vi överrens om att vi snart få hitta på ännu en utflykt (förra helgen var vi faktiskt ute och fiskade på kvällen - härliga vårväder!).

Viktor som bara sov ca. 15 minuter på hela dagen (vaknade omkring 8:30) somnade som en stock när klockan slagit 19:30 här hemma. Lilla prinsen, en slagen hjärte, ungefär :) <3

Hemma hos oss är vi väldigt bortskämda med att sova länge på morgonen, och det är väldigt sällan vi kliver upp ur sängen tidigare än 08:00, med ibland händer det - som idag. Viktor ropade så glatt ifrån sitt rum redan innan klockan hunnit slå 05:30, och eftersom Erik skulle upp och göra sig iordning till jobbet så hämtade han in Viktor till mig (ibland somnar han snällt om i våran säng, även om det nu är sådär flera månader sedan). Jag minns att jag kikade lite när de kom genom dörröppningen och det enda jag såg var ett stort leende från mitt minsta hjärta. Och jag minns att jag sa till honom, "Viktor, vi ska inte le nu, vi ska sova!". 

Snällt låg Viktor bredvid mig i sängen i ca. två minuter, men sedan började han peta mig på munnen, på näsan, och på ena ögat. När jag då öppnade mina ögon började han skratta helt hysteriskt! Efter en lång skrattattack från lilleman så satte han sig upp och visade bestämt att han ville gå ut i köket och äta frukost. Och även hela frukosten satt han och skrattade något fruktansvärt. Och trots att jag var hur trött som helst (eftersom jag aldrig kommer i säng innan 23:00, och måste läsa innan jag somnar) så kunde jag bara le och skratta med :)

Efter frukosten var vi hurtiga och tog oss en powerwalk (ja, Vikor fick snällt sitta i vagnen även om han gärna går annars. Men mycket till powerwalk blir det inte då). Klockan var då strax innan 07:00 och frosten låg kvar på vissa ställen på marken. Vi fick även se en man som skrapade rutorna på sin bil. Tänk vad mycket vi missar, och vad korsta dagar vi får när vi ligger och sover till klockan ca. 09:00 på morgonen?! 

Men åh andra sidan tyckte Viktor att vi skulle sova en sväng redan klockan 08:30 (då hade han i och för sig varit vaken i 3 timmar), och visst sov vi. Enda till klockan 12:00. Så frågan är den om det är bättre att sova till 09:00 och bara sova 1 timma - 1½ timma mitt på dagen, eller om man ska kliva upp vid 05:30 och sedan sova bort 3½ timma på förmiddagen? Jag föredrar det vanliga, att sova till 09:00. Shit, det kommer inte bli lätt att börja jobba på lördag när jag ska vara på plats redan 06:00 (mer om det i ett annat inlägg)! 

Jag kommer alltid minnas den dagen Viktor började gå, gå på heltid. Och i flera veckor efter den dagen fylldes mina ögon när jag fick se honom träna på att bara bli bättre och bättre, och få balansen på plats. Idag är det över fyra månader sedan han tog sina första steg (16 December 2011), och han började gå på heltid (25 December 2011) och mina ögon fylls inte på samma sätt. Nej, nu fylls mina ögon när jag får se lyckan i hans! Den lyckan han visar mig varje dag - vare sig vi är inne eller ute, vare sig vi hittar en sten eller inte, vare sig vi busar eller bara ligger och myser. 

Mina ögon fylls av den lyckan, och den glädjen, och den kärleken som det absolut finaste som finns ger mig - min son! <3