Torsdagar brukar vara våran städ- och tvättdag. Himla skönt att få det fint, och en härlig doft, i hela lägenheten till helgen. Och Viktor har förstått det där med städdag, och att bus och lek får ligga lite på hyllan denna dag. 

Förra veckan gjorde han det helt klart att han förstod det. Han slängde nämligen min godisskål i golvet när vi hade städat klart så den gick i flera bitar. Så då var det baraatt börja städa - igen. Idag tog han paketen med tvättmedel, med 5 kilo gram tvättmedel, och vände uppåner. Bara sådär. Och även denna gång hade vi städat klart hela lägenheten. Så det var bar att börja städa - igen.

Idag har vi varit på ett besök hos tandläkaren. Viktor tyckte det var väldigt spännande att sitta i stolen, hissas upp och ner, och titta på alla dessa fina saker som låg framför hans näsa. Han visade även stolt upp sina sex tänder med flera leenden :) Men roligast av allt var att leka med leksakerna i väntrummet, och att få springa lite fram och tillbaka i korridorren när jag pratade om mina tänder med tandläkaren.

Viktor har sedan vi flyttade till den här lägenheten i maj 2011 haft ett eget rum. Och eftersom det är en hyresrätt har vi inte velat lägga ner våran själ i att han ska få ett riktigt barnrum med fina tapeter, utan han har ett vitt rum. Han har lampor, och tavlor som pryder hans väggar. Och han har även en hel drös med leksaker som färgar hans rum i alla möjliga färger! 

Han har så pass stor plats i sitt rum att han kan ha alla sina leksaker där inne, böcker, och annan förvaring, och då har en stor yta att leka på. Han får leka i alla våra rum i lägenheten för det gör inte oss någonting att vi kanske kliver på en kloss under tiden vi lagar mat. Vill han leka där så får han leka där. Men för det mesta, nästan alltid, leker han i sitt rum för han tycker så mycket om det, och det glädjer mig! :) 

Först vill både jag och Viktor tacka för alla grattishälsningar han har fått i helgen, både på bloggen, på mailen, på FB, och i sms - tack tack tack!

Vi har haft en fullspäckad helg med släkt- och barnkalas, och Viktor har njutit av varje sekund som han har fått uppmärksamhet. Även om det var roligast med snörena som papperna hade på sig så var han väldigt duktig på att dra bort pappret också för att se vad paketet innehöll. Däremot kunde vi bara öppna ett par paket åt gången innan han tröttnade på att sitta stilla.

I söndags, på hans dag, började vi firandet med att sjunga för honom och ge honom frukost på sängen :) Och såklart fick han även äta i våran säng, lite hamnade i munnen, och lite hamnade utanför. Självklart fick han även tårta till frukost! Hallå, man fyller bara år en gång om året och då ska man få det bästa, om man är det bästa, precis som han är (för oss)! <3 Dagen avslutade vi med att vara ute och leka i snön, vilket Viktor tyckte var jätteroligt. Han fick även prova en stor backe att åka i med sin pulka. Pappan var nervös, och mamman tyckte det var jätteroligt, och det tyckte Viktor med :) Båda dagarna somnade Viktor på stört i sin säng, helt slut!  

Lördagskalas








Söndagskalas

Hipp hipp hurra! Min underbara lilla plutt blir 1 helt år idag! <3 Han är ingen bebis längre, utan han är ett litet barn. Idag för ett år sedan föddes (om ni klickar på "föddes" kommer ni till förlossningsberättelsen) han, min ögonsten, nästan 8,5 timma efter första värken, klockan 06:52. För mig är det helt oförstårligt att det här året har gått så fort, och att han under den här tiden har lärt sig så sjukt många olika saker. Det har varit så fantastiskt att få följa med honom varje dag, se de nya sakerna han lär sig, och hur snabbt han snappar upp allting som händer, och sägs, runt omkring honom. Och jag bara längtar till flera framsteg kommer att göras, men jag hoppas att de kommande åren går i ett lite långsammare tempo.

Idag hade vi en ett års kontroll på kalendern. Och eftersom det även stod att det var dags för vaccination så bad jag snällt min mamma att följa med. Jag kan inte titta när de sticker honom, och nu när han blivit så stor skulle vi istället ha honom i knät än liggandes på skötbordet så det var bra att hon var med och höll fast honom i sitt knä. 

Men hela besöket började med att läkaren tog en titt på naveln som såg riktigt bra ut (jag ska fota den och visa er), sedan lyssnade hon även på lugnorna, och tittade på huvudet, under tiden Viktor stod upp. Sedan var det dags för honom att lägga sig ner och han som verkligen hatar att ligga ner på beställning började såklart att skrika, så resten av besöket bestod av skrik. Men allting såg bra ut!

Vågen visade 12770 gram tung guldklimp med en längd på 78 cm! <3 Sedan var det dags, vaccinationsdags. Och eftersom Viktor skrek redan innan sprutorna så skrek han självklart även under själva sticket, och när det var klart. Men när han fått båda sprutorna ville han komma och kramas med mig, och efter ett par minuter i min famn gick han med på att få på sig kläderna. Sedan var besöket nästan som bortblåst och han gick glatt i korridoren, åkte lite rutchkana i väntrummet, och sedan traskade han vidare mot ytterdörren.

Och resterande timmar av dagen har han varit precis som vanligt. Min glada, spralliga, och charmiga Viktor <3

Det finns ingen som kan göra mig så glad som Viktor kan! Så fort han öppnar ögonen på morgonen så bara lyser det bus, och det är också vad hela dagen består av - bus. Han leker, busar, river sönder tidningar, "möblerar om", och jag skrattar, leker, busar, blir frustrerad (ja, men ibland kan han verkligen gå mig på nerverna!), och städar upp.

Idag hjälpte han mig att städa i köksskåpen (shit, det är tredje gången jag städar och möblerar om i dem på mindre än ett år!), fast på sitt sätt :) 

Viktor verkligen älskar att bada! Frågar vi honom om han ska bada staplar han bort till badrummet, och om dörren är öppen går han in, fram till badkaret och pekar på badleksakerna som står vid kanten. Och fyller man upp vatten i hans balja så står han nästan och hoppar bredvid för att det tar sådan tid.

De senaste gångerna han har badat har han fått ha bubblor i vattnet, och oj, vad intressanta och roliga dessa bubblor är. Och det absolut fränaste (enligt Viktor) är att det blir fler juh mer han plaskar! Idag provade han även att smaka på bubblorna, som ett lite kvällsmål typ ;)

I julklapp fick Viktor två leksaker som för honom är hans klara favoriter. Den ena är hans lektunnel som han gärna kryper igenom flera gånger om dagen, och även älskar att slänga sig på så den "säckar" ihop. Där emot har han en fegis (jag ser på för många thriller filmer, och serier, så jag inbillar mig att det ska ligga någon och lura inne i tunneln på nätterna till mamma som inte vågar ha den utsläppt (den är 145 cm lång) när det blir natt, så hon sätter alltid ihop den, och sedan är för lat kommande dag att släppa ut den igen.

Men den andra leksaken, leksaken som verkligen är favoriten nummer ett, tar han flera gånger om dagen går och bär på, skakar på, och envisas med att försöka pricka rätt är hans hink med tillhörande klossar. Han älskar att gå och bära på hinken, och gärna skaka på den så det ekar bland klossarna där i. Och han vill gärna att man ska öppna den, hälla ut klossarna, och titta när han duktigt lägger i rätt kloss i rätt hål. Den senaste veckan har han blivit så självsäker på de runda. Han plockar snabbt upp en rund och lägger (utan att man visar honom) i den i rätt hål, sedan tar han nästa rund, och sedan den sista. Ibland ger han sig på de fyrkantiga, trekantiga, och de stjärnformade. Men då vill han gärna trycka ner dem i det runda hålet också. Men ojojoj, vad glad han blir när han fåt i dem! :) 

Igår fick Viktor prova en smoothie för första gången, med smaken banan och mango. Och han älskade det (ja, den var riktigt god tyckte mamman i familjen med)! Han hade flaskan (sugröret dög inte på långa vägar för honom!) i högsta hugg, och gick omkring i hela huset och drack sin smoothie :) Ni ska få se hur söt han är när han går omkring och dricker! 

Men att ge honom ett sådant sent mellanmål som vid 19:30 då det vanligtvis är läggdags för killen gjorde att han int eens drack upp hälften av vällingen när vi väl kom hem 21:15. Men han sov hela natten som vanligt ändå, och kanske var det för att han fått smaka mycket gott under dagen, och även fått lekt och busen en massa med oss, farföräldrarna, farbröder, faster, och alla som var där och firade hans farfar på den stora dagen.

För ett par veckor sedan hade vi en jobbig natt. Viktor var vaken i timmar och bara skrek, och ingenting som vi gjorde tycktes vara bra nog för honom. Och vi som blev bortskämda redan när Viktor var liten och började sova hela nätter vid två månaders ålder tyckte natten var en riktig pain in tha ass! Men det var inte så konstigt att Viktor inte kunde sova när hans tredje tand bestämde sig för att tränga igenom just då, mitt i natten. 

Nu har tanden kommit ner en bit, och varje gång Viktor skrattar, eller pratar ser man hans tre tänder. Men det ser samtidigt ut som han har en lite glugg. Det är nämligen så att han har de två tänderna längst fram i underkäken, och sedan bara en i överkäken. Och så fort jag ser den där lilla gluggen tänker jag på den dagen han kommer vara stolt över att han dragit ut en mjölktand och det då kommer vara en glugg där som han komme rvilja visa upp för alla! 

Den stora 1 års dagen närmar sig med stormsteg. Och samtidigt som jag fruktar lite över att tiden har gått så otroligt snabbt, så förunnas jag över att han har lärt sig så himla många olika saker under det här första året.

Jag ser så mycket fram emot hans dag! Han blir 1 år på en söndag, och då ska vi ha ett barnkalas då alla barnen i föräldragruppen kommer tillsammans med sina föräldrar. Och på lördagen ska vi ha släktkalaset. Två dagar där all fokus bara kommer hamna på Viktor, där det bara är han som kommer få vara i centrum. Oj, vad han kommer att älska det! Även om han kommer i stort sätt reagera ungefär lika dant som alla andra dagar så är det hans ett års dagen, den speciella fördelsedagen utav dem alla. Tänk, min lilla kille blir snart 1 helt år! <3

Igår blev våran fina lilla prins 11 månader, och det betydde att det bara var en månad kvar till den stora ett års dagen! Tänk att det snart har gått ett helt år sedan han föddes! En liten kille på 49 cm, är nu en stor kille (även att jag alltid kommer se honom som min lilla kille) på närmare 78 cm!

Från att bara gny lite till att säga ord. Från att bara haft föda från flaska till att bara äta från flaska ett enda mål om dagen. Från att ha legat stilla på samma ställe och röra armar och ben okontrollerat till att kunna gå, nästan springa fram. Vår lilla kille har blivit stor! <3

Vid förra BVC - besöket så "opererades" Viktor. Den lilla kulan han har på/som navel(n) skulle tas bort, och det gjorde enklas genom att knyta en tråd hårt, hårt, hårt runt naveln så allt näring skulle försvinna. Och tillslut skulle den dö, och till bort, precis som navelstumpen gjorde strax efter födslen.

Men nu har det gått en månad utan att någonting hänt så jag ringde till Viktors BVC - sköterska som talade om att de hade läkartider idag, men allting var tyvärr fullbokat, men att vi kunde få en klämtid vid 13:30 så de fick titta på det, och kanske även göra om "operationen". Tur att jag hatar att vara sen och var på plats en kvart tidigare, och att de fått en avbokning så vi kunde komma in direkt!

BVC - sköterskan såg också att kulan var helt oförändrad, och bestämde tillsammans med läkaren (inte samma som förra gången) att de skulle knyta runt en ny tråd. Och till en början gick det bra, och Viktor låg snällt ner (han hatar att ligga ner när han inte ska sova) och bara tittade på oss, men när läkaren gjorde en knut, och drog i allt vad han kunde så började Viktor gråta. Krokodiltårarna kom, skriken som ibland blir tytsa pga. att luften i lugnorna tar slut, och det knallröda ansiktet fick mitt hjärta att brista! Där stod jag och försökte hålla fast, och trösta, min son när jag själv hade gråten i halsen.

Hoppas bara det går vägen den här gången! Kulan blev vit direkt efter att tråden knytits fast, så den försvinner nog snart! :)

Vilken jobbigt söndagskväll och natt vi har haft! 

Vi brukar alltid ge Viktor välling omkring 19:30 - 20:00 på kvällarna, men igår var han så trött efter att han bara sovit en gång på dagen, och även tagit sig ett kvällsbad så vällingen serverades vid 19:20. Men den skulle han inte ha! Utav de 275 ml välling han får så fick jag i honom 60 ml. När Erik sedan kom hem ifrån träningen så tog han över, och efter mycket om och men så åt Viktor upp allting. Men själva matningen tog nog nästan 1 timma.

Sedan vaknar han omkring 22:00 och gnäll lite, men gnällen blir till skrik när vi lyfter upp honom i famnen. Vi försöker lugna ner honom och efter ett tag är han lugn, men så fort vi börjar närma oss hans rum får han panik igen och hoppar i famnen. Vi funderar kring vad det kan vara, vi vet att tänderna spökar eftersom han har lite feber på kvällskvisten, och även matvägrar (precis som han gjorde sist), men vad kan detta vara - andra kvällen irad! Erik frågade om det kunde vara magvärk, och vi drog chansningne på att det kunde vara det (Viktor har sedan vi började med mat fått katrinplommon varannan / vartredje dag för magens skull, men för 1,5 vecka sedan slutade vi. Men magen har varit okey sedan vi slutade) och gav honom 1 fjärdedel liten burk katrinplommon. Sedan somnade han om. Och vi gick och la oss.

Klockan 23:20 släckte Erik sin lampa och skulle sova. Klockan 23:55 släckte jag min lampa och skulle sova. Klockan 00:20 väcker Viktor oss. Att försöka trösta honom och få honom att somna om i sin säng fungerar inte, och inte heller i våran. Vi bestämmer oss att ge honom lite ersättning (00:44) så han somnar om - men icke! Äta upp den skulle han allt, men inte sova. Så fort vi lägger honom ner får han panik och skriker så han nästan tappar andan. Det är magvärk! Jag bestämmer mig för att ta febern med mycket idominsalva på ifall att det skulle vara så att han inte vågar att bajsa för att det gör ont, och tiden där på skötbordet var så lugn, han tyckte nog det var skönt. Han fick även en panodil sub så magvärken skulle upphöra lite. Vilket jag tror släppte ganska så fort för han blev lugnare och lugnare, och mer lik sig själv och även kunde ge oss lite leenden.

Långa jobbiga timmar var det tills Viktor till slut somnade vid 02:30, och jag kunde få sluta mina ögon omkring 03:00. Och Erik måste tyckt det var extra skönt eftersom han skulle upp och jobba vid 05:30. 

Jag och Viktor sov sedan till och från enda till 10:45 idag. Så hur maten, sovpassen, och nattningen kommer bli idag är en stor fråga för jag har inte en aning!

Idag har vi en riktig pulkadag. De där som egentligen är måsten på våran söndags lista som att handla lite smått till veckan, städa, plocka bort julsakerna och julgranen, tvätta, diska, planering inför födelsedagspresenter, och planera lite smått inför ett kommande kalas med både det ena och det andra lägger vi alltså på hyllan idag och går ut en sväng till :) 

Hejsan Viktor!

Jag kan inte riktigt förstå att det snart gått ett år sedan du föddes, tog dina första andetag i denna värld, och gav oss alla så mycket lycka och kärlek på samma gång. Tänk attt du kan sprida så himla myckte gäldje genom att bara finnas, le lite, och säga ett par ord. Tänk att det går att älska någon så mycket som jag, och din pappa, älskar dig! Det går inte att sätta ord på den kärleken som man har till sitt barn, den kärleken som vi har till dig <3 Du ger oss så mycket varje dag. För oss kommer du alltid att vara våran lilla kille, även att du nu börjar bli en stor kille.

Men oj, vad det har hänt så mycket från sist jag skrev till dig - så himla mycket! Listan kan göras lång, men jag får nog göra den kort. Det började med att du lärde dig att resa dig upp mot möbler, att böja på knänen och sätta dig ner försiktigt, du förstod att du kunde stå själv ett par sekunder och pilla på saker, men när du kompå dig själv blev du rädd och tog tag i närmsta möbel. Du började förstå innebörden av ord, och vart vissa saker i lägenheten finns, tex. så kan du visa upp ditt rum om man frågar dig vart Viktors rum är, och du vet vart du ska gå om vi ska äta, byta blöja, eller bada.

Du har  även lärt dig att gå! Det absolut största i utvecklingen var när du tog dina absolut första steg (10 månader & 4 dagar). Den kvällen kunde du gå uppåt år en meter om du bara ville, och man lurade dig lite, men sedan släppte det. Vissa dagar gick du ett steg, vissa två, och vissa dagar gick du inte alls. Men att gå och hålla n¨gon i handen gick hur bra som helst, det kändes tryggt. Men sedan, rätt som det var på juldagskvällen gick du ifrån pappa i soffan fram till tv - bänken en meter bort (10 månader & 13 dagar). Och sedan den dagen har du bara gått, gått, gått, och gått ännu mer :) Så från ditt första steg på egen hand (fot) tills att du började gå tog det bara nio dagar, och två dagar efter det gick du även med skor på dig.

Du har alltid varit en sådan glad liten kille som älskar allt som innehåller lek och bus. Du älskar att styra och ställa, du möblerar gärna om så att vi ibland hittar en kloss i en sko, hårborsten i toaletten, kex vid blöjorna, babyoljan i köket, och så vidare. Du har även kommit på hur du ska öppna våra köksskåp, och det gör du mer än gärna, och så river du ut allt som finns där inne. Ibland vände du tex. uppåner på en påse skorpor, och började gnaga på! Men det du älskar mest av allt är närr någon jagar dig. Du lyser som en sol, skrattar, och skyndar iväg! :)

Du har även varit med om din första jul! Det blev en lång dag, många ansikten, mycket mat, många paket, och många röster så du var helt slut när det var dags att sova, men du hade ingen ro i kroppen att koppla av. Men det är inte så konstigt när det gått i ett hela dagen sedan vi klev upp. Men många fina paket fick du, och massor av saker till ditt rum - ditt fina barnrum! <3 Och du har även varit med om ditt första nyår, även att du sov vid tolvslaget så var du med hela dagen och firade lite smått med god mat, och glada människor. Nästa år får du kanske vara uppe och titta på alal fina raketer som skjuts över staden (eller vart vi bestämmer att fira nyår).

Den senaste tiden har du även blivit väldigt kramig av dig. Du går gärna fram till folk och kramar dem om de sitter ner på golvet. Men mamma, och pappa, kramar du mest, och då spelar det ingen roll om vi sitter på golvet, sitter på en stol, står, eller går, du kommer och kramas ändå! Och du vill heller gärna inte vara utan oss, ser du oss inte så börjar du att gråta och blir rädd för att vi lämnar dig - men det skulle aldrig hända, det lovar jag dig! 

Förresten, visste du att ditt namn betyder segrare på latin? Och det passar på dig eftersom du nästan alltid segrar, och vinner, när vi inte är överrens. Jag är inte van vid att ge med mig, men när det gäller dig så är det nästan ett måste. Det går inte att ha flera envisa personer under samma tak utan att det ska bli konflikter, och det blir det -tro mig! Det finns ingenting som säger att en bebis på snart 11 månader inte kan skapa konflikter. Nej, för du kan det!

De senaste, och även pågående, konflikterna vi har handlar om din mat och sömn. Om du fick bestämma så skulle du inte behöva sova på dagarna. Om du fick bestämma så skulle du matvägra i evigheter, eller bara äta det som du vill ha (vilket inte innehåller lagad mat). Och ibland får du bestämma, för ibland orkar jag inte med att höra dig skrika i panik för att du verkligen inte ska sova, eller att du spottar ut, och leker, med maten för att du verkligen inte vill ha den. Men det är tråkigt att det blivit så eftersom du tidigare har (utan problem) sovit två gånger på dagen, och (utan problem) ätit upp all din mat. Men kanske är det tänder på G? Men då tycker jag att de kan få komma upp nu, för det har faktsikt gått tre veckor med detta bök fram och tillbaka.

PS. Det var faktiskt så att jag, och din pappa, kollade upp namnbetydelsen på de namnen vi tyckte var fina, så pass fina att vi skulle kunna låta vårat barn heta det. Men hade namnet en knasig betydelse så strök vi det namnet från listan.

Puss och kram, din mamma.

I den här familjen är det inte bara pappan som spelar innebandy. Nej, intresset har redan överförts till Viktor som gärna letar upp pappas klubbor och drar ikring med här hemma. Och om Viktor själv får välja vill han gärna ha den vita klubban, vilket även är pappans bästa klubba, så ibland får Viktor ta den "dåliga" röda klubban. Men det gäller att passa sig för han kan allt vifta med den där tunga klubban.

Viktor fick inte bara leksaker i julklapp utan han fick även en ny uppsättning kläder i storlek 80 (ett par plagg i större storlekar). Och kläderna i storlek 80 var mer än välkommet just nu när vi knappt har ett enda plagg i den storleken, och snart är det nog även den storleken som han bara kommer att använda sig av, för just nu använder han bara en heldress och pyjamaser i storlek 80. Annars bor han i storlek 74 sedan tre månader tillbaka, och då står han ändå inte still i växten!