- 2 dl. Turkisk yoghurt
- 1/3 av en gurka
- Vitlöksklyftor
- 1 tsk. Salt
- 1 tsk. Peppar

Mät upp, och lägg i yoghurten i en skål. Skär upp gurkan i små, små bitar, gärna hackat.
Pressa i två - tre små vitlöksklyftor beroende på hur mycket vitlökssmak du vill ha. Häll i salt, och peppar, rör runt och in i kylen en stund.

Passar bra till grillat, och även som dip till grönsaker, och chips.

När jag föddes hade jag en stor svart kaluffs som mamma var tvungen att klippa vid tre månader eftersom allt hår hängde i ögonen. Jag hade även ett par stora tjocka lår som gjorde att jag aldrig kunde ha bodys i strl. 50 eftersom de inte gick att knäppa. Och trots att Viktor inte har en stor kaluffs, och trots att hans lår bara för någon månad sedan blev sådär tjocka så finns det likheter.

Men vi är framför allt lika i våra sätt. Envisa, nyfikna, lättroade, och orerhört bestämda. 

Min mamma har berättat för mig att jag var omöjlig att ha med på stan som två åring när klappar skulle inhandlas. Ja, för inte gick det att gå med mig, och sedan"försvann" ena föräldern för att köpa någonting. Nej, då visste jag precis vart föräldern varit, och vad den köpt.

Hejsan Viktor!

Dagarna med dig går så himla fort. Det säger bara swich och så har dagen gått, och det är läggdags för att invänta en ny dag, som även den går lika fort. Tiden bara rusar iväg, och för varje dag som går blir du bara äldre och äldre, men du får även en starkare personlighet, du lär dig nya saker, och får ett annat ansiktsutryck, ett som visar mer vem du är som person.

Sedan jag skrev till dig sist har det hänt många saker: Du har fått dina första vaccinationssprutor, du har blivit medlem i Svenska Kyrkan i samband med ditt dop, vi har slutat koka ditt vatten till ersättningen, vi har slutat ge dig Minifomdroppar, vi har flyttat till en ny lägenhet i ett nytt område, du har fått ditt egna riktigt personliga rum som dock inte är klart än, du har även sovit ensam i ditt rum utan några som helst problem, du har skrattat ditt första skratt med ljud. Vi har även fått lägga undan alla bodysar i strl. 56, men eftersom du har längre överkropp kn du fortfarande ha strl. 56 i byxor, men bodysar från Lindex är så små i strl. att du därifrån behöver 68, när du annars har 62.

Du är en envis liten kille som tror att du orkar vara vaken mer än vad du klarar av, och du är så fruktansvärt nyfiken att du gärna vill se allting omkring dig - speciellt i vagnen. Det är tur att vi har den där lilla plattan i liggdelen så vi kan fälla upp den och "sätta" dig däremot så du får se dig omkring, och somna när du känner för det. Och ibland känner du inte för det alls. Det är stor skillnad från när du var bara en månad, då somnade du så fort vi la ner dig i vagnen.

Men dagarna med dig är helt fantastiska! Det finns inte en dag som jag känner att jag vill gå och lägga mig igen eftersom du är en sådan liten glad skituge som bara ler världens största leende hela tiden (förutom när kameran kommer fram), och gör mig så himla lycklig, glad och trygg. Du är mitt allt <3 Men trots att du är en sådan glad liten killen så duger inte allting. Ibland är allting bara för bra, och ibland tröttnar du fort. Ibland förstår du att du måste sova, och ibland ä du helt hopplös så övertrött du är. Och det är just de gångerna när du är övertrött som du sjunger hallelulja med hög stämma som din mamma, och pappa tröttnar. Ja, vi är nog helt enkelt för bortskämda med den snälla lilla kille som du faktiskt är!

Utav din mormor, morfar, och moster (även din gudmor) fick du en 'Mitt första år bok' med Bamse när du var 6 dagar gammal, vilket dina föräldrar slarvat lite med att fylla i. Men idag ska din mamma ta sig i kragen och fylla i resten som går att fylla i :) Det är en helrolig bok där man fyller i hur föräldrarna träffades, hur mycket mamman, resp. pappa gick upp under graviditeten, om din utveckling, och sedan kan man även skriva brev och lägga i foton i ett liten kuvert. Den boken är mycket uppskattad av dina föräldrar och ar fått en fin plats på din byrå så att den alltid syns.

Idag ska vi åka och storhandla när din pappa kommer hem från jobbet, och imorgon ska vi gå på marknaden som är i staden tillsammans med din moster. Det kommer bli din första marknad utanför magen. Och sedan på söndag är det Mors dag, det är min absolut första Mors dag som jag kommer att bli firad på.

Puss och kram, din mamma.

Efter önskemål lägger jag nu upp allting som Viktor fick i doppresent, däremot lägger jag inte upp bilder på blommor, eller alla pengar han fick. Men stormrik blev han!!!

Igår när vi var uppe mitt i allt stök med att bära möbler in i nya lägenheten skattade Viktor med ljud för första gången! Lilla hjärtat <3

Männen som bar alla möbler stannade i dörrhållet och skrattade gott med min lilla sockertopp som satt där i sin lära - gå - stol och skrattade för att hans moster var så himla rolig. Till sist var jag tvungen att ta upp mobilen och filma. Dock var jag lite avis hela kvällen för att det var min syster som fick honom till att skratta med ljud ;)

Och idag blir han hela 14 veckor gammal. Och han sov även i eget rum natten till idag. Från klockan 22 - 07:30.

Viktor var (är) en duktig kille. Första sprutan gjorde han inte en min på, han bara låg där och tittade på oss som om ingenting hade hänt. Men andra sprutan som var vävnadsretande märkte han av direkt när nålen stack honom i benet.

Han lilla fina ljusa ansikte ändrade färg till rött på bara en sekund, och skriket var så skärande i hjärtat att jag bara ville dra upp honom med än gång. Han skrek så mycket att han tappade andan så ont som det gjorde. Men efter ett par minuters vyssande i mammas famn var han nöjd. I alla fall tills jag satt ner honom i vagnen, då blev han ledsen eftersom den stod stilla, men så fort vi började gå blev han lugn.

Hemma skrek han lite extra mycket 30 - 45 minuter innan det var matdags vid varje mål. Och runt 20:00 när det var dags att ta på pyjamasen tog vi även en temp som visade 38 grader, och då fick han en panodil. Sedan somnade han så tyst och lugnt i sin säng.

Och dagarna efter har varit precis som vanligt. Han var varit svullen vid stickmärkerna, men han har inte reagerat när vi nuddat, eller han legat på sidan och tyckt emot dem. Han har inte haft någon feber, och han har inte varit gnällig. Han har varit precis som vanligt! :)

Så peppar peppar, hoppas det blir detsamma till nästa vaccin som kommer bli i juli.

I lördags blev Viktor medlem i Svenska Kyrkan då han döptes och fick sitt namn > Viktor Erik Lars N. Lindebrand. Erik fick han efter sin pappa, och Lars efter sin morfar. 

Eftersom jag är en perfektionist ville jag såklart ha allting förberett flera veckor innan, men när man inte kan det och ska göra det sista som tex. möblering. så blir det lite stressigt. Och efter mycket om och men, så fick vi till en bra möblering. Vi var närmare 50 personer närvarande i lördags, och det resulterade i tre långbord med olika dekorationer på - ena bordet hade ett blomsterarrangemang med mörklila violer, och de andra två hade ljusarrangemang i antingen blåa-, eller gröna nyanser. Vi ställde även ut ett par andra små ljuslyckor, och strödde ut blåa, turkosa, och guldiga stjärnor på borden.

Kakorna som serverades hade Eriks mamma, och mormor snällt bakat dagen till ära. Och tårtorna som vi serverade för att tillägna Viktor ställde så snällt Lisa upp på att göra. Både uteseendet, och smaken på tårtorna fick hon mycket beröm över - och såklart fick Viktor sina favoriter på tårtorna!

Hela dagen var en bra dag med solen som lös, och gästerna som var trevliga, och Viktor som var en glad lite skitunge. Det enda som Viktor inte var nöjd med var att vara i kyrkan. Så fort origeln började spela, och vi skulle börja gå fram längds gången tog han fram sin otroligt söta underläpp, och sedan började han skrika. De där ljuden där inne som var ofrämmande, och höga för honom gjorde honom så rädd att han inte alls var med på noterna. Men så fort vi var klara i kyrkan var ha nöjd! :)

Idag blir min ögonsten hela 3 månader! Och det var även dags för den där dumma vaccinationssprutan. Jag som oroat mig en längre tid med hur han kom mer att reagera, och bli efter att de stuckit honom. Och enda sedan uppgåg imorse har jag gått och varit nervös, och nästan suttit som på nålar.

När BVC - sköterskan bad oss kliva in slog mitt hjärta nog lika fort som Viktors, om inte mer?! Men första var det dags för vägning, och mätning. Och oj, vad han växer - helt sjukt! Han är hela 65 cm lång, och vågen visade 7200 gram, precis som jag gissat. Mamma känner sin son <3

Sedan var det dock dags för de där sprutorna. Första sprutan gjorde han inte en min, en riktig hårdning till grabb. Men när andra sprutan kom, den onda sprutan så blev han helt röd i ansiktet, och skrek så högt han bara kunde. Han tog i så dant att han tappade andan, stackarn. Men efter ett par minuters tröstande var det okey, men bara så okey att han vägrade lämna famnen.

Visst var han smågnällig lite till och från efter att han fick sprutorna 13:15 till 15 - tiden då det var dags för mat. Sedan var han bara gnällig ca. en timma innan matdags här hemma. Men nu är skrutten som vanligt - en glad kille, som sprattlar, och pratar för fulla muggar. Och inte rör han en min när man nuddar benen, så jag håller mina tummar för att det fortsätter i den takten! Min goa kille! <3

Enda sedan vi bestämde att Viktor skulle döpas 14 maj har jag haft otroligt svåra klädproblem. Jag har letat i affärer både här, och där. Jag har letat på internet, och beställt hem. Till slut föll allting på en klänning jag bara använt en enda gång, men naturligtvis hittar jag en klänning när jag väl bestämt mig. Med andra ord - beslutsångest vilken jag ska ha?!

Tidigare idag åkte vi ner till min farmor för att hämta dopklänningen Viktor ska döpas i nästa vecka. Det är en dopklänning som mer eller mindre har vandrat i släkten från år 1944 då min äldsta faster döptes i den. Och efter att någon döpts i den har min farmor broderat in namnen. Nu var hon snabb och broderat in Viktors namn innan hans dag eftersom hon ändå skulle prodera in Erlings :)

Om 10 dagar är det dags för Viktor att få vatten på huvudet av en för honom okänd person. Det är då han ska döpas i den kyrkan som både jag, och min sambo, är döpta i.

Som det ser ut nu är nästan allting klart. Men ändå känner jag mig lite stressad inför dagen, men det kanske har mycket att göra med hur Viktor kommer att vara den dagen eftersom han blir 3 månader om en vecka, och då även ska få sina vaccinationssprutor.

Update: Viktors BVC - sköterska frågade om vi ville ge honom sprutorna tidigare med tanke på hans dop, men vi ville att han skulle få dem på sin tre månaders dag därav valet. Är han kinkig, och febrig så är han. Förr eller senare kommer han säkert bli det när vi ska iväg på tex. kalas, eller student, och då är det lika bra att lära sig och försöka göra det bästa av situationen med en gång. Släkt, och vänner förstår juh om han är dålig pga. vaccinet.

Här har ni Viktors dopkort som jag dragit ut lite på att visa :)