Hejsan Bebis! 

Hur är det där inne i magen? Jag förstår att det nu börjar bli väldigt trångt för dig. Du växer i en enorm takt där inne, och för varje centimeter du växer juh mindre utrymme får du, även att mammas mage växer sig allt större vecka efter vecka. Ibland känns det nästan som du sträcker på dig där inne, du kan vara på både vänster och höger sida om din mamma samtidigt. Och ibland väsnas du väldigt mycket, nästan så att du vill göra dig påmind. Eller så vill du helt enkelt att din mamma ska röra på sig lite så att du vaggas till sömns.

Nu har jag och din pappa i stort sätt inhandlat det mesta som vi behöver den första tiden med dig här hemma, och det känns väldigt skönt. Det är bara ett par småsaker som vi måste skicka en beställning på som fattas. Och de senaste två veckorna har vi även inhandlat lite mer mysiga och sköna kläder till dig - just för att du är värd det bästa! Men jag funderar på när jag ska ta och bädda din säng? Jag vill inte bädda den för tidigt så lakanen blir dammiga, men jag vill heller inte ha den obäddad om du bestämmer dig för att titta ut tidigare.

För en vecka sedan fick du vara med om din första jul, fast i magen då. Du fick smaka på julmaten, lyssna på Kalle Anka, och julmusik. Du fick även smaka på en och annan chokladpralin. Och jag tror du förstod och kände av den där mysiga känslan som lägger sig över alla på julafton. Och nästa år är det jul igen, och då är du med igen, fast utanför magen.

På tal om nästa år. Idag är det nyårsafton, den sista dagen på det här året. 2010. Inatt när vi tittar på klockan efter 00:00 kommer det vara år 2011, och det är ditt år, min skatt! <3 Och för att göra ett bra avslut på det här året som varit, och inviga det nya året kommer det skjutas raketer upp mot himlen som kommer måla den i många olika färger. Ja, för raketer kan ha alla möjliga färger, som till exempel, lila, röd, grön, och blå. Men det kommer att smälla högt när de är uppe på himlen och visar sitt sken, och jag hoppas inte att du blir rädd av det? Märker jag att du blir rädd så lovar jag att jag ska skydda dig.

Men innan det är dags att inviga det nya året ska vi avsluta det här året med god mat hos pappas familj, tillsammans med hans släkt. Jag hörde att det ryktades om planka till huvudrätt, och cheesecake till efterrätt. Så det är mycket möjligt att du får böka massor på din mamma idag för hon kommer äta så mycket hon orkar, och då kanske du kommer få ännu mindre plats där inne i magen.

Puss och kram, din mamma.

Hur väljer man gudföräldrar till sitt / sina barn? Ska man ta en bra vän som står än nära? Ska man ta ett syskon som redan har en släktrelation med barnet(en)? Ska man ta unga personer som förhoppningsvis kan vara med från början till slut, eller ska man välja äldre personer? 

Mina gudfar var min morfar. Mamma är hans äldsta dotter, och jag är hans första barnbarn. När han fick reda på att mamma var gravid svävade han på moln och blev överlycklig, och därför ansåg mamma att det inte var mer än rätt att välja just honom. Min gudmor är min farmor. Och för att ta en från min mammas sida, och en från min pappas sida blev det alltså min mammas pappa, och min pappas mamma.

Min lillasyster däremot har pappas gamla klasskompis, som han fortfarande spenderar väldigt mycket tid tillsammans med, och hans dåvarandra fru. Och anledningen till varför de fick bli hennes gudföräldrar var för att min mamma och min papap är gudföräldrar till deras mellersta dotter.

Men jag tycker det är svårt! Jag vill gärna ha ett par gudföräldrar som i stort sätt alltid kan ställa upp, och som vill följa barnet(en) i uppväxten, och med tanke på det är det lättare med unga gudföräldrar som man vet (om inget tragiskt skulle hända) kommer finnas kvar. Men skulle jag välja en vän finns det inga garantier på att vi alltid kommer vara vänner, vi kanske blir osams och aldrig mer hörs? Och på grund av bristande manliga förebilder i min släkt är det svårt att hitta en lämplig gudfar. Ska man då välja sitt / sina syskon som redan kommer ha en släktrelation till barnet(en)?

När jag föddes hade jag väldigt mycket hår på huvudet. Kolsvart hår. Men efter ett par månader ändrade sig färgen till en liten mellanbrun variant, och efter det blev det bara ljusare, och ljusare. Till slut blev min hårfärg guldblont. 

Men jag tyckte aldrig om den där guldfärgade nyansen, och började därför tidigt med att blondera slingor i mitt svall. Och då fick jag den där fina blonda färgen som passade både min personlighet, och min hy helt perfekt. Som handen i handsken! Men jag var inte direkt feg att prova på nya saker - att färga underhåret i mörkare nyanser, att tona hela håret nästan svart, att göra mörkare slingor i det ljusa, och så vidare. Men alla gånger har det, på något sätt, alltid slutat med att jag blonderat hela håret. 

Men för ett halvår sedan insåg jag hur mycket min blondering verkligen sliter på mitt hår. Trots att jag är väldigt duktig med inpackningar två - tre gånger i veckan, så tar håret mycket stryk. Så i höstas bestämde jag mig för att lägga i två nyanser av brunt, tillsammans med blonda slingor för att komma närmare min vanliga hårfärg, som jag nu varken kan se som brun eller guldblond.

Däremot har mitt hår sedan dess växt i en oändlig fart, och en otroligt ful utväxt har kommit fram. Och jag sitter med noll idéer i huvudet på hur jag ska göra?! Ska jag bli mörkare för att slippa blondera mitt hår två gånger per år, och även slippa att det sliter så mycket? Eller ska jag fortsätta blondera mitt hår, eftersom det är i den färgen jag trivs i? Eller ska jag ligga i bruna nyanser, och blonda slingor som inte gör utväxten så markant? 

Och den stora frågan är när detta ska göras?! Ska jag blondera hela håret låter jag min mamma ställa upp som frisör, men ska jag göra något av de andra alternativen behöver jag gå till en frisör, och då måste jag ha pengar till det. Och sedan kanske det inte är smart att göra det under graviditeten, eftersom färgen kanske inte fastnar som den ska (fast det senaste frisörbesöket var under graviditeten och det gick utmärkt!)? Annars skulle jag kunna vänta tills Bebis titta ut, men för att få en bra bild i tidningen så vill jag vara fin i håret, och sedan vill jag inte gå till en frisör bara strax efter att Bebis kommit till världen.

Under eftermiddagen hade jag, min sambo, och min familj en träff med de nyblivna föräldrarna i våran släkt. Vi skulle för första gången få se den lille killen i verkligheten.

Och även att han var så snäll och sov i stort sätt under hela vårat besök så var det svårt att slita blicken ifrån honom. Med andra ord är han redan en chamör ;) Han hade små söta ljud som han gjorde när han sov, han var lugn, tyst och stilla. Och trots att det var många händer både här och där på honom så sov han en ganska så djup sömn.

Dessvärre gjorde han inte min längtan bättre. Nej, nu längtar jag något otroligt efter Bebis inne i magen! <3 Och när han/hon väl är ute, så ska vi ta mysiga och långa barnvagnspromenader tillsammans med lilla Erling, och hans föräldrar.

Min sambos lillasyster tog förra julen en mängd olika bilder på mig utomhus, i den mängden snö som fanns. Det var kallt, kallt, och åter kallt. Men bilderna blev väldigt bra.

I julklapp hade hon valt den bilden hon tyckte mest om, och ramat in den för att sedan ge till mig i julklapp. Den paketen gjorde mig väldigt glad, och jag blev väldigt glad för hennes omtanke. Även min sambo blev väldigt glad när han fick äran att placera ut bilden på valfri plats i lägenheten - vilket blev på en plats bredvid ett foto på honom :)

Nu börjar även den här julen att lida mot sitt slut. Den kom, och den gick, och nästan lika fort som varje år. Men min jul har varit helt underbar, och mysig. Även att jag inte riktigt fick den där äkta julkänslan så skulle julen inte kunnat bli bättre.

Jag är glad för att alla de människor som var med och firade var på ett sådant strålande och glatt humör, jag är glad för att maten ännu i år smakade något magiskt, jag är glad för alla fina saker som alla människor lagt ner sin själ i för att inhandla till mig. Helt fantastiskt!

Och den kommande veckan är min sambo julledig från jobbet, vilket inte kan bli mycket bättre. Jag får ha honom hemma i en hel vecka, och jag får göra alla de där sakerna som vi inte alltid hinner för att tiden inte alltid räcker till. 

Hejsan Bebis!

Idag vaknade vi långt innan klockan ens hade en fundering på att bli 05:00. Eller, din mamma vaknade i alla fall och hade väldigt svårt för att hitta en ny sovställning, så hon vände och vred på sig väldigt länge där i sängen. Och när hon väl hittade en bra ställning var du vaken och tryckte mot mina revben. Så jag tror med största sannolikhet att jag väckte dig när du sov som skönast, och du hade inget annat i tankarna än att ge igen! 

Men efter mycket om och men, lite mat i magen, och även en färdigläst tidning somnade vi strax innan klockan slog 07:00. Och det var väl allt för tur eftersom vi idag skulle städa och göra fint inför morgondagen, även att vi inte ska vara hemma så mycket imorgon. Men vi vill också göra det fint tills din pappa kommer hem, för idag vid 13:30 går han på julledighet! Men innan han kommer hem ska han åka iväg med ett par vänner och köpa julklappar.

De julklappar som vi har till varandra ligger väldigt fint under granen, och på kvällarna när granen ger ifrån sig sitt oerhört mysiga ljus ser det lite extra speciellt ut. Och kan du tänkte dig - nästa år har även du paket liggandes där under granen, om inte tomten bestämmer sig för att komma på besök? Men då måste du vara en snäll bebis.

Imorgon ska du få smaka på all julmat - igen. Men sist verkade du som du tyckte om det för din mamma mådde inte dåligt av någonting som låg där på tallriken. Och kanske blir det julmat flera dagar den här helgen? Det brukar alltid bli så mycket över! Vi ska även äta en massa godis, men kanske inte sådär jätetmycket så du blir ett godismonster som din mamma när du kommer ut? 

Sedan kommer en vecka då i stort sätt bara ska umgås och ha det kul med din pappa, för han ska vara hemma hos oss hela dagarna! Den veckan har din mamma längtat efter något oerhört, och nu är den äntligen här!

Vad jag kan säga verkar du ha det bra där inne i magen, och jag hoppas att det stämmer? Både jag, och din pappa vill gärna ha dig här hos oss nu, men du måste först bli stor och stark där inne, så ett par veckor till kan du väl stanna i alla fall? Men de där sammandragningarna tycker inte din mamma alltid om, speciellt inte när det är så pass att hon måste vila en hel dag. Dagarna blir så långa då! Men det är ett tecken på att du börjar bestämma vad som ska, och vad som inte ska göras, så det är lika bra att lära sig i tid.

Puss och kram, din mamma.

Tidigare idag när jag satt och tog det sådär nästan äckligt lugnt i soffan satte jag i halsen. Och jag vet inte hur det kom sig riktigt, men en hostattack utan dess like kom till följd. Det kändes som ett rivjärn i halsen så mycket som jag hostade.

Och trots att jag sedan dess har fått harklat mig lite, och druckit en mängd vatten så har halsen varit sådär öm som den brukar bli när man får ont i halsen. Och nu svettas jag också, men det kanske är för att jag sitter i mysdress och har nyss varit nere i källaren som ligger fyra trappor ner för att hämta upp tvätt?!

Det känns i alla fall väldigt onödigt att sätta i halsen, och senare få så ont att det enda som bedövar är halstabletter!

Hur ska ni där ute fira jul iår?

Jag, och min sambo har bestämt att vi ska fira jul på varsitt håll iår. Jag vill gärna vara med min familj, och min sambo vill gärna vara med sin familj. Och eftersom Bebis inte är i våran famn än tycker vi att vi lika gärna kan göra så, och börja fira tillsammans nästa år, när även Bebis är tillsammans med oss.

Timmarna på julafton brukar alltid gå så fort. Dagen tar nästan slut lika fort som den kom, och på grund av det vill vi inte sitta i en bil och åka emellan. Och nästa år när Bebis är hos oss får vi fira julafton på ena stället, och tillbringa juldagen på det andra stället, och sedan får vi variera jularna efter det. För det är inte mer rätt att vi båda ska få som vi vill, och att Bebis ska få fira både tillsammans med sin mammas, och pappas släkt.

Jag ser fram emot att vakna på julaftons morgon, äta frukost och öppna julklappar tillsammans med min sambo. Sedan få fira den underbara och mysiga dagen tillsammans med min familj, och samtidigt få längta efter min sambo lite under denna speciella dag. Sedan sitta uppe halva natten, visa klapparna för varandra och bara umgås tillsammans innan det är dags att inta sängen igen.

Nu har mina naglar intagit en fin röd nyans av Isadoras röda lack - Summer Red 182. Det enda tråkiga är att jag säkert måste stoppa fingrarna i diskvattnet ett par gånger innan jul, så jag måste lägga på ett nytt lager innan julafton.

Handlingen kretsar kring två män som arbetar med att bryta sig in i människors drömmar för att därigenom få deras undermedvetna att avslöja hemligheter. En dag får de i uppdrag att istället få en mäktig affärsman att agera på ett visst sätt genom att påverka honom i en dröm.

En enkel idé kan vara ovärderlig eller livsfarlig i en framtid där brotten begås i den mänskliga hjärnan. Dom Cobb har en unik förmåga att stjäla information direkt från källan, när hans offer är som mest sårbara - i drömmen. När det gäller företagsspionage är Cobb en legend, men det är ett rykte som kostat honom alla möjligheter till ett vanligt liv och som håller honom på ständig flykt.

Nu har han erbjudits en chans att vinna sitt liv tillbaka, om han lyckas med ett sista jobb. För det krävs att han ska tänja gränserna för vad han kan för att lyckas med något ingen tidigare kunnat göra: plantera information i ett annat medvetande.

Men det som kunde varit en perfekt avslutning på en brottslig karriär blir en omöjlig utmaning att överlista en motståndare som verkar kunna förutse Cobbs varje handling. Ingen människa kunde varit beredd på det som väntar. Utom Cobb.

När jag var liten hade jag ett stort hjärta för skadade och döda djur. Mitt hjärta är fortfarande stort för just djur, och speciellt djur som inte mår bra. Men när jag var liten var jag helt fruktansvärt otrolig, vilket även kom på tal när jag och sambon var på besök hos farmor undra lördagen.

När jag gick på det som förr kallades Lekis, och som idag har sitt namn Förskola, brukade jag ta hand om skadade maskar. Maskar som låg där mitt på gatan, och antingen var halvt mosade, eller som var helt av. Yes, de små maskarna plockade jag upp och "lagade". Jag trodde väl att det kunde ske ett mirakel om jag la ihop de delarna som slitits itu.

När jag var hos min farmor och farfar ute i skogen hittade jag ofta döda möss, och råttor. Framför allt näbbmöss som jag tvingade min farmor att gräva gravar till. Och medan hon grävde gick jag och plockade blommor och stenar som vi sedan kunde lägga på gravarna. Och för att inte glömma det viktigaste så sjöng vi även för dem när vi begravt dem.

Men den värsta historian av dem alla är den då jag och en vän var ute i skogen och lekte, och mitt där på stigen låg det en liten död fågel. Vi tyckte så synd om den där fågeln så vi badade den i en vattenpöl och beslöt och sedan för att ta hand om den varannan vecka - och jag skulle börja. Jag gjorde iordning en kartong med täcken och allting så fågeln verkligen skulle trivas där under min första vecka.

När fågeln bodde i kartongen för andra dagen upptäckte dock min katt honom. Och på bara några sekunder hade min söta lilla kisse fågeln i munnen. Eller rättare sagt hade han fågelhuvudet i munnen och vägrade släppa. Jag sprang ut till min mamma och grät stora tårar för att våran katt hade tagit min fågel. Det var så synd om min lilla fågel!

Efter mycket om och men fick min mamma ut fågeln ur våran katts mun, dock utan huvud. För huvudet hade min katt redan svalt. Och efter den händelsen blev min katt så pass sjuk att min familj trodde han skulle dö. Och då var jag inte ledsen för min döda fågel jag tagit hand om, nej, då var jag ledsen för att min katt blev så sjuk pga fågeln. 

I helgen besökte jag, och min sambo min farmor för att prata om allt mellan himmel och jord, samtidigt som vi nog alla kände att vi ville ha den där sällskapen som vi gav till varandra. Och mycket prat blev det, och framför allt om Locknevi eftersom min sambo är uppvuxen där, och min farmor och farfar bodde och arbetade där under ett par år. Världen är allt bra liten!

Och i vanlig ordning gick jag min lilla husesyn hos farmor. Och i vanlig ordning fastnade jag bland fotografina på de fyra barnen, fyra bilder på alla barnen i tonåren. Och jag måste erkänna att jag tycker min pappa var riktigt söt och snygg som tonåring, även lite lömsk! Fast det är ingenting emot vad han är nu ;) 

Natten mellan tisdag och onsdag kände jag att en smygande huvudvärk var påväg en av de gångerna jag var uppe för ett toalettbesök. Och precis som jag trodde kom huvudvärken som ett brev på posten när jag öppnade ögonen ett par timmar senare för att sedan kliva upp för dagen. 

Den där huvudvärken har däremot mer eller mindre infunnit sig i mitt huvud varje dag sedan dess. Med andra ord har den varit med mig i fem hela dagar. Jag har prövat att mjuka upp muskler och stela parti på rygg och nacka med hjälp av ett varmt bad, massage med olja, och att ligga på spikmattan. Men ingenting av det har hjälpt. Inte ens en liten tablett som Panodil har hjälpt.

Nu är jag trött i kropp och huvud för att värken sitter där, och jag är trött på att den sitter där. 

Hejsan Bebis!

Från sist jag skrev till dig har vi faktiskt fått upp granen inne i vardagsrummet. Den är stor och grön, den har en fin ljusslinga som är lindat runt omkring. Den har även tunt silvrigt glitter som hänger från topp till tå, en silvrig stjärna högst upp, och den står på en röd julgransmatta. Kulorna som hänger på de fina gröna barrgrenarna är i silver och i rött. Precis som din mamma vill ha det. En och annan guldig kula skulle vi väl inte säga nej till, så det är tur att din moster inte klätt granen med oss för hon bara envisas med lustiga färger på kulor. Så som blå, svart och rosa.

Din mamma hade planerat att vi skulle göra så mycket tillsammans som vi bara kunde nu innan julveckan tog sin början. Men istället blev vi liggades i soffan i tre dagar med huvudvärk - vilket inte var planerat! Och det kanske är därför din mamma varit så känslig den här veckan? Ja, hon har gråtit för det mesta, och nästan ingenting, samtidigt som hon lätt blivit arg om någonting inte gått som hon planerat.

Men vi hann i alla fall med att rensa, sortera, och omorganisera i varje garderob i hela lägenheten! Det tog sin tid, det kurrade ganska mycket i magen, och du tyckte inte alltid att det var så roligt. Men vi hade hög musik, och vi dansade och sjöng så det gick nog lite snabbare för det. Och det blev väldigt fint!

Jag måste säga att du är en väldigt snäll bebis som inte trycker så mycket på ömma punkter, eller organ sådär jätte mycket så att jag får ont. Ibland kan det vara mot blåsan, ibland mot revbenen, ibland mot höftbenen, och ibland en spark rakt i sidan. Men oftast gör du det för att ge igen för din mamma antingen är lat och inte rört sig på ett tag, eller så gör du det för att du inte ligger riktigt bra där inne.

Men jag förstår om du inte alltid ligger bra för det börjar bli riktigt trångt för dig. Samtidigt som jag tycker att magen växer i all världens fart så att du borde få plats, så växer även du i världens fart så det är inte konstigt att det är trångt där inne. Så behöver du trycka på ömma punkter, eller på något visst organ så får du göra det. Så länge du trivs och har det bra där inne i magen. För det har du väl?

Imorgon är det marknad här i staden, så jag och din pappa har tänkt att pulsa och trängas med lite folk. Men vi får ta det i våran takt, och även vara försiktiga för att du ligger där inne, och vi vill inte att du ska må dåligt. Däremot är du väldigt bra på att säga till om du inte tycker om någonting som vi gör, så kanske blir det som din pappa sa här om natten? Kanske blir du den mest dominanta i familjen?

Idag är det 66 dagar kvar till du är beräknad att titta ut. Och vi längtar jättemycket efter dig, och vill gärna att du är här hos oss nu. Men Februari är en bra månad, så vi håller oss kvar vi den månaden. Och vet du vad? Om du väljer att titta ut just i Februari kommer du vara den enda i både mammas, och pappa, släkt som fyller år i den månaden!

Puss och kram, din mamma.

1. Hur gammal är du om fem år? 26 år.
2. Vem var den sista du träffade? Min sambo innan han gick till jobbet.
3. Hur lång är du? Omkring 170 cm.
4. Vilken var den senaste film du sett? Halvsov till Wallander - Arvet igår.
5. Vem ringde du senast? Mamma.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Att min sambo inte skulle glömma bort vårat möte idag.
7. Vad är dagens planer? Städa, gå på möte, handla och sedan bara ta det lugnt och mysa.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Båda. Beror på till vem, och vad det handlar om.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Sambos.
10. När såg du senast din mamma? I måndags. Men hon kommer snart.

11. Vilken ögonfärg har du? Blåa.
12. När vaknade du idag? 08:23.
13. Har du någon gång hittat en katt? Ja, min lilla katt hos mina föräldrar.
14. Vilken är din favoritplats? Hemma.
15. Vilken plats föredrar du minst? Där jag inte trivs.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? I ett stort vitt hus mellan stan och landet tillsammans med min underbara familj. 
17. Vad skrämde dig som barn?
18. Vem fick dig att skratta senast? Erik igår när han somnade mitt i ett samtal :)
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Jag tror det för jag äger ingen.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar.

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Nattlinne, eller stor t-shirt tillsammans med trosor.
22. Hur många kuddar har du i sängen? 1 st.
23. Hur många landskap har du bott i? Bara Småland.
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Ja!
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Skor.
26. Är du social? Ja.
27. Vilken är din favoritglass? Vaniljglass.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Köpa mig mitt drömhus, en bil och kanske en resa.
29. Tycker du om kinamat? Ja!
30. Tycker du om kaffe? Till och från.

31. Vad dricker du till frukost? C - vitamin, och ett glas jucie.
32. Sover du på någon särskild sida? Mest på vänster.
33. Kan du spela poker? Nej.
34. Tycker du om att mysa? Ja!
35. Är du en beroendemänniska? Ja.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.
37. Vill du ha barn? Ja. Så Bebis får snart titta ut! :)
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska, och lite tyska.
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.
40. Föredrar du havet eller en pool? Havet.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Kläder, inredning, och smink.
42. Äger du dyra smycken? De smycken i guld som jag alltid använder. Ett halsband med ett hjärta, två örhängen med hängsmycke i form av ett hjärta, och en Bismarck ring.
43. Har du någon gång testat narkotika? Nej!
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Ett äpple.
45. Vem är den roligaste människan du känner? Min sambo! <3
46. Välj ett ärr på din kropp? Ett ärr på vänstra benet efter en operation.
47. Vad har du för ringsignal? Sony Ericssons.
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Inte här, men familjen har.
49. Flirtar du mycket? Nej?!
50. Vart togs din profilbild för din blogg? Hos familjen.

51. Kan du byta olja på bilen? Nej.
52. Har du fått fortkörningsböter? Nej.
53. Vilken var den senaste bok du läste? Såld - Natasja T. och Vera Efron.
54. Läser du dagstidningen? Nej.
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej.
56. Dansar du i bilen? Ibland. Men jag sjunger mest :)
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Rix FM, eller Mix Megapol.
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Varor till inköpslistan.
59. När var du i kyrkan senast? Morfars begravning ♥

Kort efter att jag och Erik blev ett par fick jag en sovtröja av honom. En av hans tröjor som bara skulle vara min, och som jag alltid skulle använda de gånger jag sov hos honom.

Tröja hade en text med ett innehöll som dock inte passade min kroppsform. Men det spelade ingen roll, och eftersom den var så pass stor så kunde jag ibland ta på mig tröjan lite extra tidigt bara för att få dra upp benen mot min kropp, och i stort sätt krypa in i tröjan och bara mysa.

Nu är tröjan för liten för att krypa in i, men texten som hade ett innehåll som inte passade min kroppsform då - passar mig utan tvekan nu, i alla fall i det stora hela! Och den är också nästan den enda sovtröja som sitter bra när det är dags för att krypa ner i sängen.

Imorgon är det bara en vecka kvar till julafton. Och i min uppväxt har vi aldrig tagit fram och klätt granen fören två dagar före jul. Men nu kan inte mina föräldrar bestämma när granen ska kläs hos mig, och min sambo. Nej, för vi gjorde det redan i söndags - och jag är så nöjd! Eller, i alla fall nästan nöjd, perfektionist som jag är :)

Cherry on top award: Tacka den personen du fick den av och kopiera utmärkelsen till din blogg. Dela med dig av tre saker som du gillar till dina läsare och skicka sedan vidare awarden till fem bloggare du gillar.

1. Jag har ett stort intresse för att inreda, möblera och dekorera. Skapa nya möjligheter, nya mönster, och nya tillgångar med bara mina händer och till viss del även tillbehör.

2. Jag tycker det är jättekul att fotografera - allt! Men önskar att jag hade en bra kamera som kan ge mig de där absolut bästa bilderna som jag eftersträvar så jag kan börja fotografera mer! (Önskar mig en i julklapp, men har en känsla av att den inte kommer ligga under granen, utan stå kvar på önskelistan).

3. Jag älskar att vara hemma och bara ta det lugnt, och ha det mysigt med nära och kära. Speciellt min fina sambo! <3 Dock har vi nästan hemmakväll varje kväll, men vi myser till det ordentligt till helgerna :)

Jag skickar awarden vidare till:

Pajdeg:
- 2 dl vetemjöl
- 75 g margarin
- 2 msk vatten

Fyllning:
- 200 g köttfärs
- ½ röd paprika
- 2 krm salt
- ½ tsk timjan
- 1 msk vetemjöl
- 2 msk chilisås
- 1 dl vatten
- ½ buljongtärning

Blanda alla ingredienser till pajdegen i en bunke. Knåda ordentligt, och låt sedan degen vila en stund i kylen.

Skär paprikan i små tärningar, och stek dem sedan tillsammans med köttfärsen i en panna. Häll över allting till en kastrull, och tillsätt salt, timjan, vetemjöl och chilisås. Rör om ordentligt. Tillsätt sedan vatten, och buljongtärningen. Låt det stå och koka i ca. 5 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader, och smörj pajformen med margarin.

Häll i röran i pajformen. Ta sedan fram degen från kylen och kavla ut den så den blir som ett lock över formen. Och skulle det bli deg över kan du gärna dekorera lite fint.

Stick några hål i locket med en gaffel, sedan ställer du formen mitt i ugnen och låter den gräddas därinne i ca. 20 minuter, eller tills den har fått en fin ljusbrun färg.

Min sambo är väldigt bra på att prata i sömnen. Och ibland är han väldigt rolig att ha samtal med, eftersom jag vet om att han svarar i sömnen, och då kan svaren antingen vara helt ärliga och raka, eller så kan de handla om något helt annat.

Inatt när jag precis släckt min sänglampa och lagt mig tillrätta vänder han på sig, och när han intagit en ny position för att sova vidare säger han, - 'Jag tror vårat barn kommer vara den mest dominanta i familjen!'. 

Jag kan inte göra annat än att älska den där mannen! <3

Inatt drömde jag om min kommande förlossning, men det var inte vilken förlossning som helst. Nej, för dels så födde jag mitt på den varma sommaren, och för det andra så födde jag hemma. Eller, det som jag kallade hem enda tills den dagen vi flyttade ur det huset för ungefär åtta år sedan.

Men inte nog med det så var jag även ensam hemma. Min lillasyster var i skolan, medan min mamma, pappa och sambo var ute i skogen någonstans och tittade på sommarens rally. Och det var just då, just den dagen, som Bebis bestämde sig för att titta ut ur mammas mage.

Sagt och gjort. Det blev en förlossning på hallgolvet, där bara jag och Bebis medverkade. Förlossningen tog inga tider alls, och när allt var klart såg jag att det var en liten pojke som tittade fram. Och vi beslutade oss för att ligga kvar där på hallgolvet och vila. Jag, och min son.

Till slut vaknade jag av att jag hörde att familjen kom hem. De gick direkt till altanen för att sätta sig och ta det lite lugnt när de får syn på mig i dörröppningen med en liten bebis i famnen. Med en liten pojke.

Sedan vaknade jag. 

Kanske börjar du bli något glömsk. Ju närmare förlossningen du kommer, desto mer vänder du din uppmärksamhet mot ditt ofödda barn.Naveln sträcks ut mer och mer, eventuellt börjar den puta ut. Efter förlossningen återfår den sitt normala utseende. Det kan vara bra att veta: Hur andfådd du än känner dig får barnet tillräckligt med syre. 

Idag började jag dagen med en Caffe Latte, och den satt som smäck! 

Innan jag blev gravid kunde jag nästan dricka hur många Latte som helst om dagarna, det var nästan som ett beroende. Men sedan kom pluset på stickan och jag mådde bara illa av lukten. Men från pluset på stickan i början av juni har jag fått i mig fem Latte. Inte illa pinkat ;) 

- När fick du reda på att du var gravid?
Den 13 Juni - 2010.

-Hur reagerade du?
Jag blev glad, chockad, rädd och orolig på samma gång.

- Var bebisen planerad?
Både ja, och nej.

-Tänkte du någonsin på abort?
Tanken fanns i bakhuvudet, men det fanns inga funderingar på att göra det.

- Hur reagerade pappan till barnet?
Han blev väldigt chockad, och rädd. Men när han fick smälta det lite blev han glad.

-Hur gammal kommer du att vara när du föder?
21 år.

-Har du förändras sen du blev gravid?
Både positivt, och negativt. Mitt humör svänger mycket snabbare nu, och jag reagerar på småsaker Och jag har väldigt lätt till tårar. Men samtidigt har jag blivit mer lugn, tänker lite extra, och har blivit mer kelsjuk.

-Kroppsmässigt?
Både bröst, och mage växer. Men resten av kroppen är fortfarande mitt vanliga jag, i alla fall än så länge ;)

-Vad är det bästa med att vara gravid?
Det absolut bästa är att veta att jag bär mitt, och min sambos barn! Det är helt fantastisk att Bebis får plats där inne i magen, och valt att stanna där :) Sedan är det väldigt härligt att få känna hur han/hon rör på sig där inne, och hur han/hon vill få mer plats än vad det just nu finns.

- Och det sämsta?
Att jag får begränsad rörlighet juh mer magen växer. Och att det är Bebis som bestämmer hur mycket mamma får göra, för blir det för mycket säger han/hon ifrån med antingen hårda sparkar eller sammandragningar.

- Är du rädd för en kommande förlossning?
Både ja, och nej. Det som gör mig mest rädd är smärtan när det väl sätter igång, och vid själva förlossningen. Men nu har jag börjat få lite rädsla ifall Bebis syre och hjärtslag skulle sjunka mitt under förlossningen.

-Vet du vad ditt barn har för kön?
Nej, vi vill ha det som en överraskning när dagen väl kommer :)

-Har ni bestämt namn?
Vi har en lista över flicknamn, och pojknamn, som minskar och fyller på sig om vartannat. Men vi ska bara ha sex flicknamn, och sex pojknamn på listorna när det väl är dags, så de inte blir allt för långa! ;)

- Hur valde ni namn?
Vi har läst, sett och pratat namn sedan strax efter att vi fick pluset på stickan.

-Några speciella likheter du vill att din bebis ska få av dig eller pappan?
Det spelar absolut ingen roll! Han/hon är en skapelse av mig, och min sambo, och det han/hon får av mig, och det han/hon får av honom är det absolut bästa han/hon kan få! :)

- Är din bebis lugn eller livlig i magen?
Det varierar väldigt mycket. Men det är mycket fart i magen när det spelas musik, speciellt rock! :D

-När tror du att din bebis kommer att födas?
Jag vet inte. Jag hoppas på någongång mellan 7 februari - 28 februari, så att det blir ett litet februaribarn! :)

Hejsan Bebis!

Hur har du det där inne i magen? Vad jag kan känna så har du det bra, men det börjar bli lite trångt för dig, och ibland är din mamma lite dum och göra dumma rörelser så du får mindre plats. Men då brukar du antingen sparka mig på ena höftbenet, eller upp på revbenen. Men annars sparkar du inte så mycket längre, du mest vrider och vänder på dig. Men lyssnar vi på musik, och jag sjunger för dig brukar du kicka lite, och mest i takt till musiken.

Din mamma är inte så van av att ha en stor mage som tar emot eller är ivägen när hon tex ska diska, laga mat, ta på sig strumpor och så vidare. Men den tar emot, och det är tur det, så du slipper bli klämd. Jag brukar säga att du har din egna lilla swimmingpool därinne, så du har det riktigt bra. Och din pappa har nu börjat skoja tillbaka att jag måste ta avstånd från spis plattorna när jag lagat mat, för annars kokar jag vattnet i magen, och du får en bastu istället för en pool. Blir det varmt där inne i magen när du ibland blir "hängande" över plattorna?

Igår, den 9 December, vid klockan 14:31 fick din mammas kusin och hans sambo sitt första barn. Det blev en liten söt pojke som fått namnet Erling. Och nu längtar din mamma något fruktansvärt på att du ska vilja titta ut från magen och vila tryggt i både din mammas, och din pappas famnar. 

Men det här med namn är inte lätt! Vi vill ge dig det absolut bästa namnet, det namnet som låter gulligt och mysigt när du är en liten bebis, men samtidigt som du växer ska även namnet växa, och när du blir vuxen (inte allt för snabbt hoppas jag!) ska även namnet låta vuxet.

Vi började tidigt att prata om ett bra och passande namn till dig. Och vi gjorde en lista med flicknamn, och en lista med pojknamn, och listan fyller på sig lite då och då, och några namn raderas. Men de namnen som vi pratade om i början, när vi precis fått reda på att du fanns där inne, låter inte lika bra nu som de gjorde då. Men jag tror att du tycker om vissa av de namnen vi har, för när vi pratar om de kan du ibland sparka till. Och jag tvekar inte på att vi snart kommer hitta det absolut perfekta, och att det även kommer passa dig när du tittar ut! :) 

Puss och kram, din mamma.

Igår hade jag en känsla av att någonting skulle hända. Någonting spännande, intressant, och som många nu gått omkring och väntat på ska hända. Och många har frågat sig - tidigt, eller sent? Och det hände!

Min kusin och hans sambo blev igår föräldrar till en liten son (BF - datumet var 16 December), vid 14:31. Och att se deras precis nyfödda son gjorde mig så otroligt glad. Att de äntligen fick honom i sin famn, att allting gick bra, och att de nu är en familj.

Och jag längtar tills jag med får uppleva den dagen! För jag skulle inget annat än ljuga om jag sa annat.

Om jag vid förra MVC - besöket hade tagit en tid på förmiddagen hade jag sluppit att gå i -  10 grader till MVC idag. Visserligen var det bara en promenad på 15 minuter, och visserligen skulle jag få höra Bebis hjärtljud igen. Men det var ändå väldigt kallt!

Vi började med att ta ett urinprov som var godkänt. Sedan blev det ett stick i fingret (åh, vad jag hatar dessa nålar!) för att se vad mitt blodvärde låg på. Och från att ha haft för lågt så jag varit tvungen att knapra järntabletter var det idag nästan för högt. Men eftersom jag är väldigt trött ska jag fortsätta äta tabletterna varannan dag, men jag fick gärna glömma någon lite då och då.

Vi pratade sedan lite om förlossningen, och jag fick även med mig en lapp hem som jag ska fylla i och ta med till förlossningen när det är dags. På lappen skulle jag, och min sambo, skriva våra tankar om förlossningen, om vi var rädda för någonting, frågor kring amning, vad vi föredrog för smärtlindring och förlossningsställe med mera. Vi pratade även om mina sammandragningar, och min barnmorska sa att så länge de inte gör ont, och så länge de inte håller i sig och aldrig släpper av kan jag vara lugn. Men jag ska fortsätta att lyssna på min kropp, och fungerar inte en rörelse, eller en sovställning så ska jag byta.

Vi tog mitt blodtryck som idag låg på 120/65 (det högsta jag haft på flera år!). Vi tog även och mätte min mage, och idag var magmåttet på 29 cm. Och sedan lyssnade vi på Bebis där inne i mage, och idag var han/hon lugnare än vad han/hon var sist, och hjärtljuden varierade mellan 142 - 144 slag/minut.

Från 11 November - 2010, Vecka 25.
Magmått: 27 cm.
Blodtryck: 110/60
Bebis hjärtljud: 125 - 144

Dessa hormoner spela sina spratt med mig. Jag har alltid varit den där känsliga tjejen som lätt blir ledsen, arg och besviken, men sedan graviditeten började har det bara blivit värre. Jag kan bli både besviken, arg och ledsen för någonting väldigt litet, såsom om ett bakverk skulle misslyckas, en shoppingtur blir inställd, eller om jag inte hinner det jag planerat att göra under dagen.

Och den som får stå ut med att se mitt humör svänga är min sambo. Och ibland undrar jag faktiskt hur han orkar arbeta hela dagarna och sedan komma hem till mig som antingen är på bra humör, dåligt humör, eller har lust att hitta på någonting eftersom dagen i lägenheten varit så lång och tråkig?! 

Jag kan inget annat säga att min sambo är helt fantastisk som verkligen orkar, och gör allt det där som han kanske egentligen inte orkar efter en arbetsdag bara för att få se mig glad! Ha stöttar mig, han ställer upp, han väljer mig före annat / andra, han pysslar om mig och han hjälper mig. Och jag är oerhört tacksam för att han är min, min sambo, och blivande pappa till vårat gemensamma barn! <3 

Listan över allting som behövs, och ska vara på plats den dagen Bebis har bestämt sig för att titta ut börjar sakta men säkert nå sitt slut. Det finns en hel del saker vi har bestämt oss för att köpa efter jul för att kunna lägga de mesta pengar på julklappar till nära och kära :)

Men någonting som är det absolut roligaste (i och för sig är allting som hör till Bebis roligt att handla, men det där speciella) att handla är alla dessa små strumpor, byxor och bodys. Jag bara älskar det!

Tvättat, och i hopvikt i byrån ligger än så länge;

Inatt har jag sovit väldigt dåligt, men jag vet faktiskt inte vad det beror på. Jag har bara varit uppe på ett toalettbesök (vilket är skönt när det annars brukar vara två). Men kanske har jag och Bebis inte direkt kommit överrens om vilken ställning som är bäst för oss båda? 

Jag sover som bäst på min vänstra sida, men det är även den sidan som Bebis tycker om mest. Men nu har jag börjat lära mig att även sova på högra sidan, men det är inte alltid det går. Men än så länge kan jag ligga på rygg (vilket jag inte kunnat innan jag blev gravid), men eftersom Bebis växer sig stor i magen, och blir tyngre blir det nog allt svårare att ligga på rygg med.

Hur ligger ni där ute och sover? Har ni några tips? Idag är jag sådär jättetrött att jag ska tillbringa större delen av dagen i soffan, för jag orkar nog inte göra annat.

Vecka 30 (29)

Det är så mysigt att gå ut och gå när snön ligger på marken. Visst, det är inte alltid lätt att ta sig fram över allt, och ibland så hamnar man på isgator som gör att all koncentration är att hålla båda fötterna ner på marken och inte upp i luften.

Men det är något speciellt att gå omkring med mössa, vantar och en tjock jacka, och sedan andas in den där sköna och friska vinterdoften. Men jag undrar om snön verkligen kommer ligga kvar till jul här i Småland?

Under förmiddagen var jag ute på en skapligt lång vinter promenad. Termometern visade inget annat än 6 minus när jag tog på mig mina ytterkläder. Och luften var väldigt frisk och skön att andas. 

När jag kom hem igen låg ett spännande, och mysigt kuvert i hallen som var adresserat till mig, och min sambo.

Den 3 December valde jag att delta i Lindas julkalender. Dels ville jag se om jag hade chansen att vinna, eftersom jag vanligtvis brukar ha den där enorma oturen som alltid förlorar. Och dels så var det även en lucka som passade mig helt perfekt (även att jag inte vet vad som kommer senare under December månad)!

Och imorse när jag loggade in på min blogg hade jag fått en kommentar just från Linda där det stod att just jag vunnit det som gömde sig bakom lucka 3. Och gissa om jag blev glad?! 

Tack Linda! :)

Innan jag blev gravid hörde jag talas om oljor som man kunde smörja in sin kropp med för att minska bristningar på huden när kroppen töjer ut sig. Och när jag senare fick mitt plus på stickan så tänkte jag att jag skulle beställa en av de där oljorna, och sedan börja smörja in mage, lår, bröst och rumpa när magen verkligen började synas.

Nu är jag inne i vecka 30, och enda sedan vecka 24 har jag smort in mig med den här oljan två gånger i veckan. Än så länge har jag inga bristningar någonstans, bara väldigt tydliga blodkärl på brösten. Men oljan gör även att magen inte kliar så mycket när huden töjer ut sig, och den är väldigt skön att massera in i kroppen. Len och mjuk.

Nyligen kom jag hem till mina föräldrar efter att vi varit på ett besök hos min farfar. Mamma klippte farfars hår, han pratade lite och sjöng några små visor för oss.

Min farfar fyllde i början av Mars 100 år. Och bor nu på ett hem (sedan ett år tillbaka) på grund av att han till och från är väldigt dement, hör dåligt, ser dåligt, och har svårt att förflytta sig utan att skada sig.

Mamma: Vet du vilka som är hos dig?
Farfar: Nej, inte riktigt.
Mamma: Det är Mikaela och Veronika, och Lars.
Farfar: Jaha.
Mamma: Lars är juh din son.
Farfar: Jag förstod nästan att han var här för det har gått åt så mycket mat. Och förr åt han inte mycket.

Jag och min sambo hade ställt larm klockan 07:45 idag, för att vi skulle komma iväg i skaplig tid till Jönköping för dagens shopping som skulle innehålla julklappsköp. Men strax innan 07:00 vaknade jag och var jättepigg, vilket vid den här tiden, och efter en hel dag med shopping har resulterat i att jag är väldigt trött i både kropp och huvud.

Men julklappar hittade vi. Och jag inhandlade julklappar till alla (förutom till min sambo som gick bredvid min sida hela tiden), födelsedagspresent till min lillasyster, och lite välbehövliga kläder till mig. Fast egentligen var det bra att han gick där, för jag har inte en aning om vad jag ska köpa till honom? Har ni några tips? Jag tycker det är jättesvårt!

Nu ska jag försöka att hålla ögonen öppna ett litet tag, för min sambo vill väldigt gärna se på film. Undra hur han blev så pigg?!

Igår kväll var min sambo väldigt trött, sådär jättestrött att han sov i soffan vid redan 20:30. Vilken tur att jag har börjat vänja mig vid att jag får väcka honom lite titt som tätt när Idol är på tvn. Däremot tycker jag inte att våra fredagar är så speciellt roliga på det viset, men det kanske blir bättre? 

Igår hade han i alla fall gått och lagt sig innan utröstningen skulle äga rum. Och han bad mig att väcka honom till den - sagt och gjort!

Mikaela: Ska du se utröstningen på Idol? 
Erik: Nej.
Mikaela: Okey. För det är en klar, så det är två som ska tävla nu.
Och mannen bredvid mig sover.
Mikaela: Va?!
Erik: Va?
Mikaela: Det är två som ska tävla om en finalplats, ska du se det?
Och så har han somnat än en gång, så jag bestämmer mig för att gå. Men när jag är i dörrhålet kommer frågan,
Erik: Vad är det?
Mikaela: Vad det är? Du somnar ifrån mig hela tiden!
Och ännu en gång har han lyckats somna.
Mikaela: Godnatt.
Erik: Men älskling kom!
Mikaela: Nej, jag satte mig just i soffan.
Erik: Har vi fått tillbaka strömmen?

Och det är just vid det ögonblicket jag inser att han inte varit ett dugg vaken när han pratat med mig. Nej, han har pratat i nattmössan hela tiden, för inte har vår ström varit borta, inte ens en sekund!

Under dagen har jag tänkt på planerade, och icke planerade graviditeter. Jag och min sambo planerade inte att vi skulle bli gravida så fort som allting hände. Jag har alltid önskat att bli en ung mamma, men jag ville ha ett bra boende, och helst ett bra arbete med en bra inkomst när det hände. Men när vi fick vårat plus på stickan fanns det inte många tvivel på varför vi inte skulle behålla barnet som sakta men säkert börjat växa i min mage.

Jag är född den 29 Juli, och min lillasyster är född den 5 Januari. Och vi båda två har den turen att födas under de lov som man har inom skolan, sommarlov respektive jullov. Och på något sätt undrar jag om mina föräldrar planerade att de skulle få två lovbarn, eller om det var vi två som bestämde oss för att titta ut just under loven eftersom vi båda är födda två veckor för tidigt?!

Men det blir inte alltid som man tänkt sig, vare sig det handlar om graviditeter eller andra saker i livet. Och jag ville titta ut två veckor innan mitt BF - datum, och likaså min lillasyster. Kanske vill även Bebis titta ut två veckor tidigare? Hur eller hur, kommer Bebis nog inte bli något lovbarn. För det enda lovet som infaller sig i Februari är sportlovet, som varje år infaller sig vecka åtta här i Vimmerby, men det är alltid mellan två helt olika datum - varje år!

Bebis kommer vara lika älskad vilken dag han/hon än tittar ut. Men jag tycker lite synd om honom/henne som kanske måste tillbringa sina födelsedagar i skolan. Men kanske är det roligt? Jag har ingen erfarenhet, men jag hoppas.

Tillsammans med att jag och min sambo fick reda på att jag var gravid så började gravid hormonerna komma. Ena sekunden kunde jag vara glad och skratta, medan andra sekunden kunde jag bryta ut i raseri, eller gråta som aldrig förr. Men efter ett par månader avtog det så mycket att jag började bli som 'vanligt' igen. Men nu har jag dock tillsammans med tröttheten, fått tillbaka de där hormonerna.

Igår när jag pratade med min sambo om vad vi skulle göra under dagen idag fick jag dumma svar, eller dumma frågor tillbaka, i alla fall tyckte jag det. Och det slutade med att jag satt och titta ut genom passagerarrutan, och var i stort sätt tyst hela resan till diverse affärer. 

Och i varje affär vi var inne i, och i varje affär jag höll i tillbehör som skulle inhandlas, tog han dem ifrån mig, la upp på bandet och betalade. Till slut sa han,

Erik: Du får sluta att vända humör sådär. Det slutar bara med att jag köper massa saker till dig! 

Han är för söt han, min sambo! <3

Hejsan Bebis! 

Den senaste veckan har det snöat i stort sätt varje dag. Och det finns massa snö att leka i, men det får vi ta till nästa jul när du ute ur magen. Du kanske även har känt vad kallt det har varit om dagarna när vi varit ute? Igår när vi gick på en promenad var det - 15 grader, och det var faktiskt mycket kallare idag! På vissa delar av gatorna är det även blankis, och då tar vi det väldigt försiktigt så vi inte halkar och skadar oss.

Förra veckan fick du vara med vid både lussebak och julbord. Vi bakade många lussebullar, och du kanske även har märkt att det är många som fått brottas med dig där i magen? Din mamma har verkligen proppat i sig bullarna, och det börjar faktiskt redan eka tomt i frysen.

Julbordet med din pappas arbete var riktigt trevligt! Vi fick till en bra klädsel som varken var för kall, eller för varm. Ja, för utomhus var det så vi hackade tänder, och inomhus var det så varmt att vi istället svettades. Vi fick väldigt god julmat, och även en många glada skratt. Du kanske märkte att din pappa var lite värre än vad han brukar vara? Han fick i sig väldigt god dricka som de serverade till honom så han skrattade, skojade, dansade och sjöng som aldrig förr - men kul hade han, och även vi!

Det fanns även väldigt många som frågade frågor om dig, och var nyfiken på när du skulle titta ut. Och det är faktiskt både din mamma, och din pappa också. Din pappa sa på kvällen, 'Jag vill ha Bebis här nu!'. Och jag håller med honom. Du skulle gärna få vara i våran famn redan nu. Men du måste samla lite mer kraft och styrka ifrån magen innan du kommer fram. Det fanns även de, av pappas arbetskamrater, som erbjöd sig att vi fick ärva kläder och så vidare utav dem - väldigt snällt! :)

Musiken som de spelade, och sjöng till på julbordet tyckte du om. Du rörde dig väldigt mycket där inne i magen. Speciellt när de spelade rock! Ja, du är din mamma upp i dagen :) Du kommer nog vara en stjärna på att dansa sedan när du kommer ut. Jag tvekar inte en sekund på dina musiktalanger du kommer ha.

Jag har börjat märka att magen börjar bli lite för liten för dig, även att den växer i ett fruktansvärt tempo! Men du vrider och vänder på dig så gott det går, och att du ena sekunden trycker mot mina revben, andra sekunden sparkar mig i sidan, och tredje sekunden kickar mig på blåsan gör ingenting. Så länge du har det bra där inne, och lovar att stanna enda tills du känner dig redo för att titta ut så får du boxas med mig. Men ibland drar du verkligen ihop dig allt vad du bara kan och ger mig jobbiga sammandragningar, men då brukar jag klappa på dig lite extra.

De senaste dagarna har vi mest legat i soffan och myst, du och jag. Vi har tittat på både tv - programm, tv - serier och filmer. Jag har klappat och pratat med dig. Och du brukar oftast svara mig med något lite ljud där inne från, eller med en spark. Men till helgen ska vi röra på oss mycket för då ska vi åka iväg en bit för att handla julklappar till alla andra i våra familjer, och även saker till dig ska inhandlas. Det ser vi fram emot :) Men fram tills dess ska vi samla energi, för din mamma är så fruktansvärt trött om dagarna nu för tiden.

Puss och kram, din mamma.

Kriminalinspektör Maria Wern återvänder till Gotlandspolisen efter en längre ledighet och kastas direkt in i en mordutredning. Samtidigt bekräftas att två personer befaras ha dött i fågelinfluensa. Under Marias ledning sätts alla resurser in för att begränsa smittan.

Spaningsarbetet visar att den man vars mord Maria utreder har fört in smittade fåglar till Gotland och på så sätt planterat viruset. Den virusmedicin man ställt sitt hopp till visar sig vara verkningslös, och allt fler människor insjuknar. Den ansvariga för smittspridningen har ett vaccin, men var finns det, och hinner Maria hitta det innan det är för sent? 

1 December. Julkalendern börjar. Och som vanligt sitter jag bänkad i soffan med frukost till 7:15 bara för att få se på den. För vad är en tradition om man inte håller den? Precis. 

Och jag måste säga att jag tror den här julkalendern kommer bli bra, en av de bättre på väldigt länge. Men min klara favorit är fortfarande Mysteriet På Greveholm :)