I början, när jag och Erik precis flyttat in i våran första gemensamma lägenhet, gjorde jag i stort sätt allt. Han jobbade mellan 06:30 - 16 fyra dagar i veckan, och då föll det sig automatiskt att jag skulle städa, tvätta, laga mat och diska. 

Men med tiden blev jag även större (inte allt för stor), och jag fick även problem med foglossning som gjorde det lite svårare att göra alla de där sakerna, speciellt tvätta och dammsuga. Och på grund av att vi inte har en tvättmaskin i lägenheten, utan måste gå ner till källaren som ligger fyra plan längre ner, och de dumma rörelserna man använder sig av när man dammsugar så hjälper nu Erik mig med det - helt guldvärt!

Men i söndags hände någonting jag blev väldigt förvånad över! Erik fick energi från ingenstans och började diska, och dammsuga. Igår när han sedan kom hem från jobbet lagade han mat, diskade, och började montera ner och montera upp saker i hela lägenheten. Var kom energin ifrån? 

Och själv blev jag placerad på en stol. Visst, jag kände mig ändå ganska så nöjd där på stolen. Min fina sambo hade en sådan energi som bara inte gick att strypa, och jag fick sitta och vila mina höfter som just den tiden var väldigt ömma. Men när jag sedan inte ens fick resa mig upp för att göra iordning chokladpuddingen vi skulle ha på kvällen var hans energi inte så rolig längre.