Jag vet inte hur många år i rad som jag givit löftet om att börja träna vid nyår? Jag har dock bara kommit till att uttala mitt löfte, men aldrig till att ta tag i det, och verkligen komma igång. I alla fall inte mer än när det gäller powerwalks åt både höger och vänster.

Den här gången nämnde jag mitt nyårslöfte, eller om jag ska kalla det för nyårsmål, för min lillasyster som duktigt nog är mer flitig på det där träningsområdet än vad jag är. Sagt och gjort. En vecka senare köpte vi träningskort på träningshuset i stan och sedan dess har vi hållt igång. Vissa veckor mer effektivare än andra, men tyvärr blir det så när man som henne går i skolan och har sitt stora Ugandaprojekt, och jag jobbar dagar, kvällar, helger, och vill spendera tid tillsammans med min familj.

Nu känner jag själv att kroppen börjat komma in i träningen mer och mer. Den orkar mer, den kräver mer, den vill mer, den tål mer. Ojoj, ni skulle varit med första veckan vi körde ett ordentligt hårt magpass! Jag har nog aldrig haft så mycket, och så länge, träningsvärk i magen som efter det passet. Men har man inte tränat något vidare innan, man har varit gravid, och inte tränat magen ett skit efter graviditeten så är det inte så smart att köra et så hårt pass som gör att man har träningsvärk i över två veckor ;) Man lär sig av sina "misstag".

Idag passade jag på att ta ett snabbt pass på morgonen när jag lämnat Viktor på förskolan - skönt! Och även om jag tycker det är riktigt skönt att få komma iväg från hemmets vrå för lite träning, så skulle jag mer än gärna vilja ha ett litet gym här hemma. Börja spara,