Förra onsdagen var just en sådan otrolig varm kväll, och när Erik skulle lägga Viktor (jag var iväg och myste med en stor gravidmage = snart myser jag med en liten bebis!) så drog han ut Viktors fönsterlampa (som alltid är tänd, varje kväll, tills vi ska hoppa isäng) och satte i fläkten i det uttaget. Viktor som går och lägger sig utan problem 19:0 - 20:00 om kvällarna hade inte somnat när klockan slog 22:00 så Erik fick ta en sväng i vagnen, där han snällt somnade utan problem.

I torsdags var det likadant. En vagnpromenad. Detsamma fredag och lördag. Men i söndags när Erik var iväg och fiskade la jag ner Viktor i sängen tillsammans med sin vällingflaska, och sedan satt jag bredvid honom och läste tre böcker, när de var slut gick jag ut, och fem minuter senare så sov han. Min fösta tanke var att det var just sagoläsningen som gjorde det - som hjälpte honom att slappna av. Men icke. I måndags var det detsamma igen. Och i tisdags fick jag sitta och läsa samma bok i en halvtimma (tänk sedan när han kan säga vilken bok han vill lyssna på och jag tvingas läsa samma om och om igen) tills han somnade.

Igår var det samma visa igen, men då hjälpte inte ens sagoläsandet. Antngen skulle han pilla mig i håret, sitta upp, ta boken, eller försöka tända och släka sin stjärnlampa han har precis vid huvudändan. Efter mycket om och men kom jag på det. Rutinen som frstörts. Fönsterlampan som var släkt. Jag drog ut släktsladden, satte i lampsladden, tände lampan och kunde lämna rummet utan att det blev katastrof. Och där låg Viktor, tyst, enda tills han somnade.

Ja, om det bara var den där lilla rutinen som ändrats, och nu är återställd, får jag äntligen lite egentid igen under kvällarna :)