Hejsan Bebis!

Idag vaknade vi långt innan klockan ens hade en fundering på att bli 05:00. Eller, din mamma vaknade i alla fall och hade väldigt svårt för att hitta en ny sovställning, så hon vände och vred på sig väldigt länge där i sängen. Och när hon väl hittade en bra ställning var du vaken och tryckte mot mina revben. Så jag tror med största sannolikhet att jag väckte dig när du sov som skönast, och du hade inget annat i tankarna än att ge igen! 

Men efter mycket om och men, lite mat i magen, och även en färdigläst tidning somnade vi strax innan klockan slog 07:00. Och det var väl allt för tur eftersom vi idag skulle städa och göra fint inför morgondagen, även att vi inte ska vara hemma så mycket imorgon. Men vi vill också göra det fint tills din pappa kommer hem, för idag vid 13:30 går han på julledighet! Men innan han kommer hem ska han åka iväg med ett par vänner och köpa julklappar.

De julklappar som vi har till varandra ligger väldigt fint under granen, och på kvällarna när granen ger ifrån sig sitt oerhört mysiga ljus ser det lite extra speciellt ut. Och kan du tänkte dig - nästa år har även du paket liggandes där under granen, om inte tomten bestämmer sig för att komma på besök? Men då måste du vara en snäll bebis.

Imorgon ska du få smaka på all julmat - igen. Men sist verkade du som du tyckte om det för din mamma mådde inte dåligt av någonting som låg där på tallriken. Och kanske blir det julmat flera dagar den här helgen? Det brukar alltid bli så mycket över! Vi ska även äta en massa godis, men kanske inte sådär jätetmycket så du blir ett godismonster som din mamma när du kommer ut? 

Sedan kommer en vecka då i stort sätt bara ska umgås och ha det kul med din pappa, för han ska vara hemma hos oss hela dagarna! Den veckan har din mamma längtat efter något oerhört, och nu är den äntligen här!

Vad jag kan säga verkar du ha det bra där inne i magen, och jag hoppas att det stämmer? Både jag, och din pappa vill gärna ha dig här hos oss nu, men du måste först bli stor och stark där inne, så ett par veckor till kan du väl stanna i alla fall? Men de där sammandragningarna tycker inte din mamma alltid om, speciellt inte när det är så pass att hon måste vila en hel dag. Dagarna blir så långa då! Men det är ett tecken på att du börjar bestämma vad som ska, och vad som inte ska göras, så det är lika bra att lära sig i tid.

Puss och kram, din mamma.