Ni som följt min blogg sedan jag var gravid vet att jag skrev brev till den lilla personen som låg i min mage, den där lilla personen som visade sig vara just våran efterlängtade, och fina son Viktor! <3

Tidigare idag fick jag lite nostalgikänsla, och blev sugen på att läsa igenom dessa brev jag skrivit till honom. När jag kom till det senaste / sista och läste rubriken, "Brev till dig i magen 38+4" rynkade jag lite i pannan och började undra om jag skrivit fel - men icke! 

Visst var det så att jag satt här framför datorn bara timmarna innan första värken kom och skrev ett litet brev. Jag skrev om hur efterlängtad han/hon var, att vi var väldigt nyfikna på hur han/hon skulle se ut, och när han/hon skulle bestämma sig för att komma ut. Jag skrev även att vi just den här helgen bara skulle ta det lugnt och mysa, om inte han/hon bestämde sig för att komma just den här helgen. Jag skrev även att jag inte var allt för lycklig för den där snön som än en gång landat på våran mark, men att jag gav Erik massor av beröm som köpt nya, och dyra vinterdäck ifall att det skulle vara isgata när det väl var dags.

Inlägget med brevet publicerades 12:31 fredagen den 11 februari. Slemproppen började lossna lite 19:30 samma dag. Den första värken kom strax efter 23:00 samma dag. Klockan visade strax efter 03:00 natten till lördagen den 12 februari när vi ringde till förlossningen. 04:10 var klockan när vi skrevs in, och de upptäckte att jag gjort hela öppningsskedet hemma och det var för sent för all smärtlindring utan lustgas, men här skulle det inte andas någon lustgas - vi körde utan! 06:52 lördagen den 12 februari föddes våran Viktor <3

Ja, jag tror att våran lilla fina bebis kände på sig allting som jag skrev i det där brevet. Och kanske var det för att jag läste det högt för honom, precis som jag gjort med alla tidigare brev?